- Project Runeberg -  Några bref från England 1852-1853 /
136

(1854) [MARC] Author: Anna Fredrika Ehrenborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

omkring våra fotter och säga: »ku, ku, ka»; jag förmodat
att de andra hvem jag Sr. De äro i alla färger ocb
färgerna aro sä underbart glänsande, — några, som likna
dem, finnas i zoologiska trädgården, men icke balften eller
en fjerdedel så sköna.»

Hon frågades na om hon kande se andra djar ocb
svarade: »Jag ser bvita bastar och sju af dem stående
tillsammans på toppen af en kulle, — de aro skönare In
någon af eder kan förestalla sig. Och der aro omkring
hundrade lamm: de springa ocb boppa så gladt i det gröna %
allt synes så lyckligt! Der dr en myckenhet — o! sådana
alskeliga blommor, växande öfverallt; de aro de präktigaste
jag någonsin sett; de synas såsom lefvande ocb så gör i
sanning allting här.»

Efter en stunds tystnad utropade hon åter: »O, det är

ståtligt, förvånande!»

Hon frågades hvad det var, och svarade: »O, sådan hög
trappa, sådana underbara trappsteg. Vid trappans ända är
en liten port af träd; två englar stå der kladda i guld ocb
hvitt. O, vi skola gå in genom den lilla porten; men den
ande, som förde mig hit, kan icke gå längre, derföre går
en af dessa englar med mig. Jag tanker att mina ben skola
värka efter gåendet uppför de9sa trappsteg. Englarne hafva
satt en bvit florsslöja på mitt hufvud och den dr nedfallande
bakåt men öppen för ansigtet. — Nu gå vi uppför
trappstegen. Jag vill försöka att räkna dem.»

Griffits uppmanade henne att göra så.

»De Öro jemt sjuttio — ocb så skinande; jag kaq spegla
mig uti dem hvarhelst jag ser.»

»Hvad öro stegen af?»

»Af bvit marmor och de gifva ett så starkt ljus ifrån sig.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:37:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eafbref/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free