Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
följder på barnen samt gjorde huset, med all dess
glans och alla de behag det vid första påseendet
tycktes hafva, till ett otrefnadens hemvist, plågsamt för
hvar och eö som stannade der något längre/’
”Till lycka för mig och de mina, blef jag häraf
temligen botad, åtminstone så, att andra icke hafva
ondt ataf om ock denne gamle Adam reser sig inom
mitt eget bröst, ty, med denna tafla för minnet, har
jag allt sedan öfvat mig på alt kufva den och har na
sällan någon möda dervid, emedan jag lärt mig att
tiga; och detta år en orsak till den fåordighet som
ibland tyckes hafva förundrat dig, ty som gosse var
jag en stor pratmakare. Men långe räckte det, ått
detta var mig svårt och en ihärdig vilja fordrades i
sanning härtill. Skall jag nu åfvén i våra barn se
denna fiende växa upp på nytt till plåga for oss alla,
blir det i sanning ett långvarigt straff/’
”Ack,” sackade hustrun, ”Gud gifve att vår
lilla Amalia i allt annat ville likna sin far, så visst som
i detta — h vil ket jag svårligen skulle kunna tro, om
icke du sjelf sade mig det, du fridens man —- så blefye
denna motsägelseanda, som kostat mig så många
bilt-ra känslor och tårar, nog en gång förbytt i välsignelse.
Men bvart skulle vi vål skicka henne, att undergä
en så helsosam kur?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
