Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Den idée, den tankebild hvarefter detta bord
blifvit formad,” fortfor Prosten, ”den år det verkliga
bordet.”
Öfverstinnan skakade på hnfvudet. Lagmannen
log, somliga sågo nyfikna och frågande, andra förun-r
drade ut; men man var temmeligen van vid hvad
Öfverstinnan kallade: ”prostens sofismer.”
”Jo,” tilläde denne, sedan han låtit sina
åhörares tankar få några ögonblicks ledighet att sväfva
omkring; ”jo, ty det som kan förstöras, tillhör
förgång-lighetens verld, som år helt annorlunda beskaffad —
eller i vissa fall en motsats af sann verklighet,
hvil-ken tillhör det oändliga. Idéen, tankebilden, kan
öf-verföras till en annan verld, sedan den, som hyser
densamma, afklådt det förgångliga; och derför år den.
allena verklig. Derför beror ock menniskans tillstånd
efter döden, icke af tillfälligheter utifrån, såsom hår,
h va rest vi ofta se den rättfärdige lida brist under det
lasten frossar och slösar; ty der bår hvar och en sia
gällhet eller sitt elände inom sig och detta hans
inre tillstånd afspeglas i de ting som omgifva honom.
Derföre befinner sig den, som hår öfvat och stärkt sig
uti kårleken till det goda och rätta, samt \ kärleken
till Gud renat sitt sinne och befriat det från sjelf-^
viskhetens, egenkårlekens besmittelser och villor —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
