Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uttryck af en djup, fastän tyglad känsla, och de
tysta tårar, som framträngde, lika en stilla flod, voro
icke fdrrunna, utan stodo ännu med strålande
perl-glans i deras ögonvrår, när de efter Gudstjenstens slut
gingo fram alt tacka sin gode, faderlige lärare. Han
var, med få ord, ingen legoherde, som för löns eller
syns skull sökte göra huller och uppseende med hvad
han uträttade; men han var en kärleksfull Éerrans
tjenare, som med friskt mod och glad uppsyn, fastän
med djupaste inre ödmjukhet, fortgick i de ärender
honom voro anförtrodda, och han tröttnade sällan i
sitt kall, emedan dess utöfning var hans förnämsta
nöje.
Han ansåg sig ock icke hafva slutat allt sitt
å-liggande med Nattvardsbarnen, då de hunno till
målet för denna undervisning och upphörde med sina
läsbesök i Prostgården; han följde de#m sedan med
deltagande uppmärksamhet vid alla möjliga tillfällen och
begagnade isynnerhet husförhören om hösten att
noga efterspana deras uppförande, påminna dem ett och
annat bindande ord från den vår, då de ingått det
nya förbundet med sin Frälsare, och uppmanade dem
att icke öfvergifva Honom som lidit och dött för dem
och som intet ann^t af dem fordrade, än det som
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
