Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i fullaste mått af den rika julfröjd, fastern beredt St
dem, och föräldrarna fägnades detvid.
Lagmannens hade nemligen kommit öfverens, att
icke omnämna hvad som håndl och förestod dem, förrän
de voro färdiga till afresan från systern. De hade
åf-ven låtit sina minderåriga barn, hvartill skolgossarna
räknades, blifva i okunnighet derom. Men den
gemensamma julglädjen blef störd, just af den tanken,
att någonting var hemligt mellan dessa, eljest så
förtroliga, syskon; och att det dock eh gång, och snart9
skulle komma fram, och lemna en bitter eftersmak på
allt det goda man nu åtnjöt. Denna skonsarahet var
kanske oklok, och man ångrade den nästan efteråt;
ty, om det bekymmersamma blifvit meddelad t innan
julresan anträddes, så hade mycket deraf sjunkit
uo-dan; och ’om julglädjen än derigenora blifvit mindre
stor, så hade den kanske deremot varit mera hel och ren.
Det var ock icke möjligt, att dölja det, ända till
afresan. En förmiddag, då öfverstinnan satt ensam
med sin svägerska, sade hon plötsligt: ”kära, goda
Thilda! någonting hvilar på ditt sinne, som jag icke
fått veta, och som ni alfa tre hålla hemligt mellan
eder. Är det något med Amalia — något
kärleksbekymmer — eller hvad — hvad är det?”
Fru T. rodnade starkt, men teg, ty hon hörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
