Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men i ditt hjertas rike
Ej sommardagen flyktar,
Och intet mörker lyktar
Det ljus, som himlen ger!
Der, huldhet utan like
I rosor lifvet kläder,
Och i ditt öga träder
Den hoppets sol, som ej går ner.
Men jag, som fremling, jagar
På hafvets våg den vida,
Och skådar kusten blida
Der friden bofåst sig;
Det ljus min väg ledsagar
Är äfven ditt; men svara:
Skall jag i tiden vara
Dig nära eller skild från dig?
1 När Prostens om aftonen voro resta, hade
Lagmannen gått in i sitt rum, der hans nyss
hemkomna söner in funno sig och uppehöllo honom,
hvar-igenom Amalia en stund kom att våra ensam i
förmaket med modren, som vid åsynen af hennes
brinnande kinder och tårade ögon frågade: ”huru är det
med dig, min flicka, har du gråtit?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
