Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag erkänner, att den häftighet, hvarmed jag tog
detta, var en svaghet, då jag väl visste huru mycket
Ni hade, som var bättre än allt hvad Ni kunde
förlora; och då jag såg huru Ni sjelfva med styrka
ba-♦o detta slag. Men — det torde ock något lända mig
till ursägt, att jag häruti icke ensamt såg på eder förlust,
utan tänkte mig vida omkring i hela den trakten,
och framför allt, hos mitt modershems underhafvande,
der ni skola saknas på mångahanda sätt — och
troligen alldrig ersättas. Dock är ju detta försynens sak,
och jag vill försöka, att icke mer lägga det på
hjer-tat, utan hellre med innerlig glädje till betraktande
framkalla, hvad jag bevarat från den angenäma
sam-manvaron med eder, under ett förflutet, välsignelse
-rikt år. Och om du ej tröttnar vid min vidlyftigher,
vill jag nu sälta några af njina vigtigaste
observationer på detta papper, heldst jag i dag känner en på
lång tid icke erfaren lust, att skrifva.
Jag har hos eder — (härmed menar jag både
ditt hus och Prostens, ty visserligen voro vi alla,
gamla och unga, som en enda syskonkrets inför det
allseende ögat) — mera än någonstädes förut i min
lef-nad, bemärkt huru det är möjligt, att som goda och
glada Guds barn kunna lefva uti den eviga sanningen,
och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
