Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Når barnep om Onsdagen i Påskveckan voro hos
henne, sade hon: Jag måste säga er, mina kära
flickor, att jag riktigt blygs för min glömska att icke
redan ha lärt er en sak, som mamma lärde mig då jag
var yngre, och som jag ännu icke alldeles lagt bort.
Det är: att hvarje söndag lära mig utantill en psalm,
eller några versar af en sådan, om jag ej kunde
hinna med en hel. Detta är mycket roligt, ty sedan
man lärt en mängd sådana, kan man ofta sjunga med
i kyrkan, ulan att behöfva se i boken, och jag tycker
all man då har vida mer glädje af sången, när man
har den likasom inom sig sjelf, än då man skall
taga den ur papperet och binda ögonen dervid. Prosten
L. som just gifvil min Matnraa det rådet, alt härmed
sysselsätta sina barn på söndagens mellanstunder,
såsom om morgonen, innan man for till kyrkan, eller
när man icke kunde komma dit, och om aftonen, då
ingenting annat hindrade, sade, att han ofta erfarjjt
huru sådana saker, i minnet förvarade, framträda till
stor hugsvalelse för menniskan, då hon sedan uti
lif-vet råkar’ i sorger och betryck. Han hade bemärkt
hos gamla sjuka, till hvilka han på deras yttersta
varit kallad, huru versar som de lärt i barndomen,
kommit af sig sjelfva på deras lunga, och lugnat deras
hjer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
