Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och i glädjen som i smärtan,
Hägnat dem med fadershand.
Bästa skatt i deras bo,
Mödans lön och hvilans ro,
Varit kärlek, dygd och tro.”
Sv. Ps. 335.
Derefter yttrade han, huru på ett sällsynt sätt
den bön blifvit fullbordad, som af en ringa herrans
tjenare på samma dag för tjugnfem år sedan gjordes,
och huru denne tjenare nu stod här för att uttala sitt
rörda hjertas tacksamhet och att glädjas med den
talrika skara som församlat sig att deruti instämma.
Han invecklade sedan i möjligaste korthet, huru så
väl den lycka och välgång, som de pröfningar och
sorger dessa makar erfarit, varit Guds nåd och
välsignelse, och huru för allt detta äran tillkom Herren
allena, som det begynt och fullbordat och skulle det
ytterligare fullkomna. Detta utförde han genom
enkla hänsyftningar på de vexlande öden, som de båda
makarna under deras äktenskapstid genomgått, och på
det myckna goda de lyckats att bereda sig och andra.
Han talade om detta goda såsom främst en gåfva
of-vanefter, sedan, som en erfarenhet invärtes och
slutli-gen en välsignelse ut vårtes, bade i hemmet och i den
krets, der man för öfrigt fått sig anvisadt att verka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
