Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den att genomgå, började vi allt mer och mer
utveckla oss ur de irrgångar, t hvilka vi, såsom
vanligen sker , invecklat oss. Ingen af oss var
dock elak eller förderfvad. Deremot inbillade vi
oss redan i början, att vi voro goda, ja,
förträffligai bildade ynglingar9 utrustade med stora
egenskaper. Ingen af oss ville göra det ondt och orätt
var; men vi följde strömmen och kunde ej något
godt uträtta, för vår blindhets och egenkärleks
skull9 och råkade just derigenom i farliga garn9
ur hvilka Herruns hand dock ryckte oss i rättan
tid9 gaf oss krafter att slita sönder dem och ställa
oss på egen fri botten9 öfvergifna af alla9
förta-lade9 beundrade, begapade af de fleste9 som kände
oss; misskända till en tid af våra närmaste. Då
nu mitt lif tog en sådan riktning9 är väl klart9
att alla de band9 som voro af oduglig
beskaffenhet, skulle sönderfalla, att det gamla förvända
skulle upphöra och ett nytt, bättre, inträda i dess
ställe. Så blef jag med mina vänner ensam i
verlden, och kämpade länge och gör det ännu for
att nå hvad min själ anser vara sitt högsta mål.
Och nu finner jag omsider Dig, som anar och
förstår mig och vill förbinda ditt öde med mitt, för
tid och evighet. Stora, outsägliga tanka! Huru
glad, huru stark gör du mig icke! Din själ,––––
är det jag älskar hos dig. En sådan själ sökte
jag och fann den först nu. År jag väl nu
der-till värdig? Förr var jag det åtminstone icke och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
