Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag, kan gå der och njuta af dess behagliga lukt samt
se och beundra dessa skyhöga barrlrän, hvilka stolt
och oberoende af annat än den inbördes förening
hvarmed de stödja hvarandra, såsom ett tappert och
nyktert hjeltefolk, lyfta sina hjessor mot solen och
bada dem i dess strålar, under det deras rötter nöja
sig med en så knapp näring som den de erhålla af
det magra gruset, h var uti de växa, och hafva råd att
deraf dela med sig åt den här af oräkneliga små
snyltgäster som lefva på deras rötter. — När denna
skog år så behaglig och interessant nu, hvad måste
den icke vara om våren, då foglarnes sång lifvar och
uppfyller den. Nu är der så tyst, så tyst; och jag
märker kanske detta så mycket mera, genom det
buller som höres framme vid gården; men också då man
hor mindre, ser man desto mera.
Och vilja vi följa skogen från dess hem till dess
graf, så gå vi till — smedjan, och beundra hår dess
kraft i sjelfva dödsstunden, då den skänker näring åt
det element, som ur bergens stenar framtvingar det
härda jernet och gör det rinnande som olja och
hand-terligl som vax.
Långa stunder har jag stått i dessa smidjor och
betraktat än det styfva, nästan hemska —
infernaliska — arbetet med smältorna, än fyrverkerierna
2*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
