Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid denna flicka, så vant mig att anse henne som
min egen, att jag obetänksamt trädt in på
föräldrarnas område, och det skalle icke lyckas. O, när skall
jag blifva vis nog att låta bUfva allt, hvad mig icke
med rätta tillkommer. Detta är na samma grandfel
som gjort alla mina olyckor — detta begär, att vilja
sjelf i möjligaste måtto åtkomma hvad jag tyckt om;
och det vill icke fällt gå bort, utan synes blott byta
om skepnad eller föremål !” Med en innerlig bön om
hjelp i hvarje vanmägtig strid, slätade han som
vanligt sina sjelfanklagelser.
Rudolf, som tillräckligen förstod hans välmening,
sökte både trösta honom och stålsätta sig, sägande:
”Det kan vara så mycket bättre, att jag icke har
något band som fäster mig vid fäderneslandet, i fall jag
icke mera skalle dit kunna återkomma.”
”Du skall visst hit återkomma,” sade onkeln,
”och hvem vet, om icke flickan då är mera beveklig*”
Härpå svarade ynglingen intet; men en stnm,
honom alldeles ovanlig trotsighet förställde de milda
dragen i hans ljusa ansigte.
Och snart var han färdig och for, utrustad med
bref och handlingar från onkeln samt följd af den
svarte.Robin, hvilket borde betydligt lätta hans
svårigheter af att vara obekant, så väl öfver hela landet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
