Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nomse dem, för att påminna sig om något deruti var,
som icke passade att meddela åt andra, sknlle jag få
dem längre fram med någon lågenhet till
Nordanström. Jag år viss, att de skola med interesse höras
af Baron —*. Måtte de blott icke rubba det
undergif-venhetslugn, som han nu njuter — och — måtte
det icke skada, om de hos honom och eder alla
väcka en sådan gnista af hopp, som den de hos mig
tändt. Men jag vill icke gå deras innehåll i förväg.
Vågar icke heller ännu bestämma när de kunna komma.
Du kan väl förstå att tiden hastigt ilade bort till
kl. 2, då vi ock voro färdiga att fara vidare. Kl.
anlände vi till Bergfors och gladde oss vid framkörseln
öfver gården, att salongen syntes upplyst, hvaraf vi
slöto, att herrskapet var hemma. Men ingen syntes,
som tog emot oss, och när Amalie märkte denna brist
på menniskor, sade hon: ”De hafva kanske något
upptåg för sig, som här år ganska vanligt, och då taga
tjenstehjonen, så väl som alla andra, del deruti”.
Vi skyndade, följda af egen betjent, obemärkta
upp i salen och aflade våra utanplagg. Gingo så
der-ifrån öfver tamburen åt salongen. Amalie upplåste
dörren så sakta, att det icke hördes och jag höjde mig
på tå bakom henne, för att se likasom hon, genom
springan af den blott helt litet öppnade dörren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
