Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ur sagoverlden om ringar, hvilka stungo det finger,
som bar dem, då egaren ville begå en dårskap. En
sådan klenod kr glädjens lag, iivilken, en skyddande
talisman, outtröttligen i vårt inre vakar öfver vårt
sanna lif. Der vi sökte glådje och funno smärta,
drifvas vi genom en underbar känsla af inskränkning
tillbaka, och vi befinna oss icke förr vål och lättade,
ån vi, höjda öfver inskränkningarna, räddat vårt
väsens frihet. Exempel häraf, sådana lifvet i nästan
hvarje ögonblick framställer, må vidare npplysa
denna sanning. En loekande njutning drager oss till sig,
det medfödda begäret efter glädje forer oss till dess
möte; men, ju närmare vi nalkas det, destomer
be-klåmdt känner sig hjerlat. Oro och ångest
bemäkti-ga sig vårt bröst; vi dröja, vi öfverväga, vi tråda
skygga tillbaka, och, med hvarje steg tillbaka från
den förledande lustans trollkrets, andas vi lättare, vårt
hela våsen upplifvas, och sist genombåfvar oss en
himmelsk tjusning vid känslan af vår frihet, som vi
räddat, i det vi undflydde de bojor, i hvilka
njutningen ville smida oss. Vi inse nu, under sinnets fria
lugn, med klarhet, det vi voro i begrepp att förirra
oss ur glädjens inom smärtans sfer, ty allt nöje, som
drar oss utåt, föder endast smärta. Vi behöfva blott
vikä, blott gifva efter, för att se och erfara, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
