Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hettad af brådska, och hans ögon och kinder boro
spår af en våldsam gråt. Nu hvilade öfver hela hans
väsende ett mildt, vemodigt uttryck; han steg hastigt
fram till Håradshöfdingen och bad med låg röst, att
få tala med honom. De ailägsnade sig på en enslig
skogsväg, och vi hörde ljudet af deras röster bortdö
i fjerran. Sedan vi hade väntat längé, .återkom
Håradshöfdingen ensam. Han var upprörd, och
förmådde ej meddela sig på en stund. — Slutligen
berättade han hvad Ernst hade sagt honom. Denne
hade genast vid anblicken äf den blinda gubben
blif-vit gripen af ett djupt, aningsfullt deltagande. Men
som han ej hade någon ledning för denna aning,
förgick den småningom åter i glömska; och vaknade först
då till fullkomlig klarhet, når Håradshöfdingen
beråt-* tade honom den blindes historia. Det var, som om
en ljungeld hade genomkorsat hans själ, det var som
om en ljudande röst hade ropat i hans innersta:
detta Ur din far! Det brände under hans fotter; han
ville ila i den gamles famn.
Han sökte öfverallt i hela trakten; ingen visste
något om den blinde. Hela natten genomströfvade
han nejden; slutligen fick han en dunkel spaning, och
då morgonen nalkades, och han kom till en liten
bondgård, belägen/blott några hundrade alnar från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
