Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förstå,” Och så visades dem, huru säden var Guds
ord och den olikartade jordmånen menniskornas
hjer-tan. Detta var Poesi uti den högsta, andeliga syftning
och likväl framställd uti den yttersta naturliga enfald.
Den vanligaste jordiska erfarenhet blef en väg till
den djupaste och högsta himmelska Sanning.
Fr. Hvad skola vi då tänka om den sats, som
af en snillrik författare år yttrad och af
uppmärksamheten åt många håll bekräftad, att: ”poeten (artisten)
icke är att lita på; att fyan håller mycket och
stundom mer, .än han lofvat; men jemnt upp det, som
han lofvat, har han en inrotad afsmak för att hålla.”
Sv. Detta år ingen ting annat, än den fallna
menniskans allmänna obenägenhet, att göra hvad hon
blifvit befalld och undvika hvad som är henne
förbjudet. Det är en, i hvarje menniskohjerta upprepad,
historia om paradisét och syndafallet.
Fr. Men hvad skadar det då, om poeten
stundom följer sitt godtycke,, i stället att göra hvad han
lofvat, när han dessemellan gör mera?
Sv. Att han icke håller hvad han lofvat, är en
otrohety som skadar, icke blott Sanningens sak i
allmänhet, utan honom sjelf i synnerhet, och han får
vanligen förr eller senare plikta för detta sjelfsvåld,
ehuru han sällan vill erkänna sin egen skuld uti hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
