Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*<n
kände kafva anledning hoppas för en kort tid sedan.
Ett ordspråk säger: ”efter regn låter Gud solen skina,”
af hvars sanning jag har rönt ett prof; ty efter de
svåraste lidanden och olyckor omvände sig mitt öde
på ett oväntadt sätt, och jag åtnjoter nn gudskelof en
god helsa och ett gladt och lyckligt lif. Jag är i ett
hus, hvarest jag är behandlad med den yttersta godhet.
De två gamla åro mina föräldrar, deras barn åro minä
systrar och bröder. Men jag vill icke gå i förväg för
min historia. Ifall mitt sista bref som jag skref i
Laurora*icke kommit fram, vill jag begynna ifrån den
period jag lemnade Norra Amerika. Efter ett sex
veckors vistande i Philadélphia, hvilken tid största delen
var tillbragt i sjukdom och elände, gick jag till sjöss
i en brigg destinerad till Laguara i Republiken
Venezuela i Södra Amerika. Olyckligtvis råkade jag på
ett af de värsta af fartyg; ty Kaptenen var en
drinkare och i sin dryckenskap behandlade mig mycket
hårdt, i synnerhet då jag hade den oförskämdheten
att icke dricka med honom, såsom de andra matroserna
och emfedan jag var en främling. Min
kropps-kon-stitution var icke för sjön; ty sällan var jag frisk
ombord. Då vi anlände till Laguara, rymde jag, vardt
gripen och satt i fängelse, hvarest jag tillbragte 25
dagar, en tid som syntes mig längre än ett år. Der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
