Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De nyförlofrade behöfva ett eget hem, och jag kan
ej längre bära min ensamhet. Behöfver ock nn,
bittre än någonsin, den hjeip Rudolf för något mer än
två år sedan erböd mig. Viljen J båda fäder skänka
dessa unga åt mig, som är barnlös, så har jag fitt
en rik lott af denna aftons gåfvor?”
Detta föranledde ett nytt uppträde af tacksam
glädje, hvarefter den sjuke lemnades i ro.
Théet hade denna afton blifvit alldeles
försum-madt och nu skulle man skynda med aftonmåltiden,
för att icke länge bullra i den sjukes närhet.
”Då jag ingen nytta kan göra, så måste jag fara
hem till de mina,” sade nu prosten.
”Ocli jag skall följa min broder, så gerna jag
ock vore både hår och der på samma gång,”
yttrade Anna.
”Skada att icke alla våra hus kunna stå under
ett och samma tak,” sade öfverstinnan.
”Och att vi aldrig kunna vara nöjda,” tilläde
Anna. ”Det förra skali dock en gång ske, när vi blifva
förenade i det stora fadershuset med de många
boningarna,” fortfor hon.
”Och då skola vi äfven blifva det sednare,”
tilläde prosten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
