Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dam glädje, samt draga eder alla till mig
emellanåt.”
”Än vi då,” sade lagmannen och hans hustru:
”Vi, som i vårt hos fått emottaga delta lefvande
återsken af den himmelska fröjden. Vi beliöfva icke
samlas till akademi, för att fråga och beskrifva hvad
glädje är.”
”Se,” sade Amalia, som afknåppt sitt perlband,
och lemnat dess ena ända åt sin man, medan hon
sjelf höll den andra; ”om dessa djupets barn kunde
omtala de minnen och namn, som min Johannes
och jag gifvit dem alt åt oss förvara, då vi i går
aftons räknade deras antal och invigde dem till ett
radband af större betydenhet, än någon till kropp
och själ instängd klostersysters kunnat äga^ så skulle
ni alla inse, att vi, äfven deras materiela värde obe-
-räknadt, icke fått mindre än någon annan, i
förhållande till behofven.”
De öfriga af sällskapet kunde väl icke täfla med
dem, som ansågo sig hafva fått mest, men alla voro
dock nöjda och tacksamma.
Prosten gick in till den sjuke och sade honom
hvarom fråga var. Denne vinkade då, att man skalle
komma och höra honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
