Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Alla vägar bära till Rom. — Pisa, dess lutande torn och Campo Santo. — Ankomsten till Rom. — Påskveckan. — Skärtorsdagen och långfredagen i Peterskyrkan. — Scala Santa. — En liten botgörerska. — Det antika Rom. — Kapitolium med varginnan. — Pantheon. — Colosseum. — Monte Palatino. — Casa di Livia. — Ghetto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Peterskyrkan, aldrig offentligt utdelar välsignelsen åt
folket ock aldrig tvättar de tolf pilgrimmernas fötter i
Sixtinska kapellet, så att profana ögon få se det. Blott en
kardinal officierade nu, men den oerhördt stora kyrkan
ger i och för sig en sådan högtidsstämning och ödmjukhet,
att man blir som en försvinnande atom i den villande
mängden af kyrkans alla rikt dekorerade kapeller, mellan
hvilka man fullkomligt tappas bort. St. Petri graf i midten
är redan ensamt stor som en liten kyrka. Många ryktbara
personligheter ha här fått en pompös hvilostad, bland
dessa drottning Christina. — Palestrinas miserere, som sjöngs
af påfliga kapellets korister, gjorde i synnerhet ett gripande
intryck. Och hvad under, att en dylik högtidlighet anslår
här folkets sinnen, lättrörda och lättrogna som barns!
Dessa taskspelerier (förlåt uttrycket) förfela ej ens sin
verkan på oss protestanter, när vi inandas luften i Rom
ock jemföra katholicismens hänförelse med våra
predikningars och högmessors afmätta lugn — att ej säga tråkighet.
Vi följde skärtorsdagen utan att förtröttas med
folkmassorna, som vallfärdade ur kyrka och i kyrka, der
öfverallt samma högtidligt poetiska skådespel mötte ögat.
Allestädes stod ett af kapellen upplyst hela dygnet om
och dekoreradt, som ett grafhvalf, med blommor. Men,
hvilka blommor! Jag har aldrig sett dylika i så praktfull
mängd. Innerst i grafkapellet ligger den nyss afsomnade
Kristus i sin svepning. Utanför detsamma knäböja
hundradetals menniskor i djupaste andakt framför marmorbilden
och mumla böner, under det radbandets kulor glida mellan
deras fingrar. Dermed hålles på hela dagen och hela
natten.
Trois heures d’agonie (tre timmars dödskamp)
föreställer långfredagsmessan, som utföres af prester, munkar
och kardinaler i olikfärgade skrudar. Vaxljus, formerande
en triangel, stråla först i bländande sken från kapellets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
