Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från Paris till Medelhafskusten. — Nimes. — Arles. — Marseille. — Corsika. — Stormig öfverfart till Afrika. — Bone. — El Kasbah. — Fort Génois och Fort du Lion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annorlunda beslutit. Vår första omsorg blef i alla fall att
uppsöka ett ångbåtskontor och skaffa oss platser på något snart
till Afrika afgående fartyg. Men här fingo vi den
oväntade underrättelsen, att blott ett enda sådant afgick i veckan
öfver Corsika till Bone, dit vi ämnade styra kurs.
„När afgår detta ångfartyg? frågade vi. —“
— »Om en timme, blef svaret, och ni ha nätt och
jemt tid att hinna ombord, om ni genast bege er af“.
Hals öfver hufvud återvände vi till vårt hotell, snörde
ihop våra kappsäckar och resväskor och kastade allt vårt
pick och pack i en hyrvagn med sådan fart, att garçongen
som var vår hjelp höll på att af misstag följa med. Och
så bar det af till la Joliette, der de transatlantiska
ångbåtskompanierna har sina kontor. Vi fingo en ensam
damsalong på ångaren Le Maréchal Canrobert och — pouff,
pouff, pouff! der gungade vi friskt mot en annan verldsdel.
Minnet af Medelhafvets outsägliga skönhet och dess
blåa vågor hade hittills utgjort en af våra herrligaste
hågkomster från våra lustvandringar. Medelhafvet var ju,
enligt mythen, skönhetsgudinnans vagga, och denna vagga var
henne värd, så hade vi alltid funnit. — Men det stod
skrifvet, att vi nu skulle få en annan uppfattning af saken.
Den besinningslösa hasten vid vårt inskeppande hade ej
heller tillåtit oss att undersöka fartyget, dit vi inkastat oss.
Vid närmare skärskådande befanns det vara ett gammalt
dåligt skrof, som läkte öfverallt.
Mellan Marseille och Ajaccio gick det i alla fall
tolerabelt, ehuru man varit belåten med att rullas något
saktare. Några timmars vistelse i Napoleon Bonapartes
födelsestad satte oss åter i jemvigt, och intresset väcktes lifligt
af besök vid de ställen, der den store Verldseröfraren
förlefvat sin barndom.
På stadens förnämsta torg står hans staty i
Imperatorsdrägt med ansigtet vändt åt den franska kusten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
