Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Bone. — Dess karaktär och befolkning. — Philippeville.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trasriddare — de se för stolta ut att benämnas trashankar
— när de på sitt pittoreska sätt slängde burnussen
omkring sig. Man varnade oss för denna gest, ty med
detsamma slänga de ut i det fria en massa små inhyseshjon,
som man ej gerna ville göra bekantskap med.
Genom generalkonsul Juhlin-Dannfelts förbindlighet
och genom herr konsul Nordström i Algier hade vi blifvit
rekommenderade till engelsk-svenska konsuln i Bone,
Monsieur Abel de la Croix, som under vår korta vistelse i
staden visade oss en gentlemans artighet. Vi hänvisa till
honom alla turister, dem ödet kastar på Afrikas
nordostligaste strand, öfvertygade om att de hos Monsieur de la
Croix skola finna samma välvilja, som vi hade att tacka
honom för.
Invid Bone ligga lemningarne af en gammal
romersk-carthaginesisk stad Hippone, i hvilken den Helige
Augustinus, bland annat, lefvat under 35 års tid såsom kristen
biskop och der han skref sina ryktbara bekännelser.
Vi hyrde en vagn och åkte dit ut, kuskade af en ung
arab med sköna drag och stolt hållning. Han talade
hjelpligt fransyska och gjorde les honneur för sin orts
märkvärdigheter, förde oss till fots kring de antika murarne
och vattenledningarne från romarnes tid och visade oss S:t
Augustinii monument, som, till föga heder för de kristne,
såg bra nog förfallet ut och hade, dess värre, sin hvita
marmor fullkluttrad med en hop obetydliga turistnamn, föga
mindre vanställande monumentet än arabernas härjningar.
Vår nästa haltpunkt, — utåt vägen till Constantine
nyligen byggd af fransoserna — var ett enkelt landthus,
omgifvet af en stor vacker trädgård. Vår arab, Sassy,
upplyste att detta var en asyl för barn, stiftad och underhållen
af fransyska „soeurs chrétiennes“. Äfven här återfunnos
således dessa beundransvärda systrar, egnande sitt rastlösa
arbete, med en sjelfförgätenhet som förvånar, åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
