Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Ökenvandringar. — Sidi-Oukba. — Dess gator, arkitektur och befolkning. — Arabens takt och „savoir vivre“. — Tiggeriets industri, ett menskligt företräde framför djuret. — Diner under en dadelpalm. — Monsieur Landons trädgård. — Månskenspromenad i Biskra. — Arabiskt café med danserskor af Ouled-Naîl stammen. — Soiréer i öknen. — «Tusen och en natt«, berättad uppå originalspråket. — Varma svafvelbad. — Gamla Biskra. — Afsked från vår altan. — Återfärd mot norden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emedan floden som en orm slingrar i bugter. Angelägna
att riktigt få njuta af denna naturskönhet — utan många
rivaler i hela verlden — lemnade vi diligensen att hålla
sin middagshvila vid den station, som utgjorde passets
inträdesport och tillryggalade sju verst (kilometer) i förväg
till fots genom detsamma.
Vädret var gudomligt, den öppna strimman af himmel
mellan de grönskande bergväggarne, utan tecken till slöjor
öfver sin renblåa kristall. Men samma otur som beröfvade
oss åsynen af flamingos vid saltsjöarna, förföljde oss i
Chabet-el-Akhira, der ingen enda apa uppenbarade sig den
dagen. Ehuru det på intet sätt lär höra till mythen, att
passet är uppehållsort för dessa våra kusiner (enligt de
Darwinska ättartaflorna) antogo vi, att de ännu ej här
inflyttat till sina sommarvillor.
En mängd kungsörnar kretsade deremot omkring,
lurande på oerhörda flockar af vilda dufvor, som hade sina
bon lägre ner i dalgångarne och kuttrade i buskar och
klyftor.
Diligensen upphann oss förr än vi hade önskat och
gjorde slut på vår icke det minsta tröttsamma fotvandring.
Vid utträdet ur Chabet förändras småningom naturen och
stupar neråt hafskusten, jemnande sig till ett bördigt
slättland, befolkadt af kabyler, hvilken folkstam lär sig
allaredan att odla jorden på vesterlandens sätt, trifves i fasta
bostäder, sår och skördar med idoghet och omgifver sig
med ypperliga fruktträdgårdar.
Denna bördiga, välsignade mark och ett klimat utan
like gömmer antagligen för de fransyska inkräktarne, om
de rätt förstå draga parti häraf, skatter som blifva omätliga.
Cap Okas började mot qvällen framsticka sin spets,
som synes på ett ofantligt afstånd och föresväfvar den
resande i timmotal, medan vägen, slingrande utmed
Medelhafvets stränder, löper ut till diligensens mål för dagen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
