Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Ökenvandringar. — Sidi-Oukba. — Dess gator, arkitektur och befolkning. — Arabens takt och „savoir vivre“. — Tiggeriets industri, ett menskligt företräde framför djuret. — Diner under en dadelpalm. — Monsieur Landons trädgård. — Månskenspromenad i Biskra. — Arabiskt café med danserskor af Ouled-Naîl stammen. — Soiréer i öknen. — «Tusen och en natt«, berättad uppå originalspråket. — Varma svafvelbad. — Gamla Biskra. — Afsked från vår altan. — Återfärd mot norden. - VI. Ankomsten till Algier. — Intryck af staden. — Perspektivet af Mustafas och S:t Eugènes höjder. — Kasboh och Fort l'Empereur. — Den fransyska staden och arabstaden. — Öster- och vesterlandets karaktär i nära beröring. — Madame Luce's flickskola och dess resultater. — Qvinnans bestämmelse afgjord af kristna och mohamedanska tolkare af Guds bud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bougie. Solen sjönk ner i det blåa hafvets våg, när vi
trötta och hungriga kröpo ur vår diligenskupé med vår
reskamrat der, monsieur Lorenz (litteratören, som kände
Runeberg och Fredrika Bremer). Åt Duléry hade vi redan
sagt farväl i Setif.
Nu voro vi vid slutet af vår „ökenvandring“, visserligen
icke obelåtna öfver hoppet att redan nästföljande dag
inträffa i Algier, der vi för månadetal ämnade lugnt slå
ner våra bopålar och åter omge oss med europeiska
komfortens lefnadsvanor. Men vi erforo dervid båda två en
saknad, ett vemod, som vi ej kunde undertrycka. Sorgen öfver
att helt visst för alltid ha sagt farväl åt palmernas, den
majestätiska gula öknens och den evigt blå himlens regioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
