Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Våren framskrider. — Billighet genom kolerarykten. — „Le chemin des acquedues“. — Isly porten. — Handeln på Isly torget. — Magasinerna och oljförsäljningen. — Place de Chartres. — Grönsaks-, frukt- och blomsterstånden. — Fiskhallarne. — Mahomed och Tartuffe som motståndare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kronärtskockor, blomkål, stor som negerhufvuden, ehuru af annan
färg, och alla andra grönsaker, hvilka här uppnå kolossala
dimensioner. Och de läckra frukterna sedan! Bananerna
fann jag i början fadda till smaken, men har småningom
fattat tycke för dem — onödigt nog för framtiden.
Men hvad skall jag säga om blomförsäljningen? Man
ordentligt berusas af dessa rosor — Algier är rosornas stad
— syrener, neglikor, orangeblommor, violetter, heliotroper,
löfkojor, jasminer, m. m. öfverglänsta dock till färgen af
sina lysande systrar kaktus-granat-kamelia-anemone-knippen
och alla de vackra barn från solens land som tjusa
nordbon. Med händerna fulla af buketter, som här ej
ruinera köparen, stiga vi utför trappan åter och sluta vår
torghandel i fiskhallarna nedanföre Place du
Gouvernement. Den, som besökt Neapel, erinrar sig Santa Lucia:
samma sus af vågsvallet vid strand, samma sorl
af menniskoröster, samma vimmel af köpare och säljare i oändligt
varierande drägter och samma rikedom slutligen på hafvets
stumma innevånare, som ligga upphemtade i ljuset på långa
rader af hvita marmorbord. Med undran beskådar man
alla dessa varieteter af hafsdjur afsedda att ätas.
Öppnande matt större och mindre gap, oformliga för det mesta,
alla sprattlande med stjertar och fenor, taga de
besynnerliga fiskarterna sig ofta vämjeligt ut. Men värre är det
ännu med skaldjuren utstickande klor och spröten ur
snäckor och pansar, som äro deras hus och hem af vidunderlig
konstruktion. Utmärkt skönt formade och färgade snäckor
finns också deribland, men jag kände en viss bäfvan när
jag såg köksor och kockar stoppa i sina korgar fasliga
blötdjur och kräk, hvilkas namn jag förr ej hört. Tanken
på att få dessa i någon oigenkännelig form serverade till
middagen betog mig med ångest.
Vid tiotiden liknar torgvimlet en ström som förrinner,
och derefter blir cirkulationen på gator och öppna platser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
