Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ellensro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gästat Ellensro. Han hörde till
tako-indianer-nas stam, som var vänskapligt stämd mot de
hvita. Men dessa vänliga indianer, som i forna
dagar utgjort en mäktig stam, hade under
många år varit förföljd af de krigiska
koman-kerna och räknade nu endast några få spridda
familjer.
Så snart Örnöga hade hunnit inom dörren,
sjönk han ned på en stol, som den
varmhjärtade flickan satte fram åt honom, och genom
tecken tillkännagaf han, att han önskade vatten.
— Ja, ja! sade Ellen. Du skall få vatten,
och så får du inte tala, förrän jag förbundit
dina sår.
Hon hämtade nu ett fat och ett linkläde
samt en kopp med brännvin och vatten. Hennes
omsorgsfulla vård återgaf snart indianen hans
gamla styrka.
Det första han sade var:
— Hvit flicka mycket god mot indian.
Örnöga snart kry igen. Hvar far?
— Han är på jakt efter en björn
tillsamman med morbror!
— Det vore illa! Ingen tid att förlora! sade
indianen. Örnöga^ behöfva något att äta —
har Ellen mat till gästen? tilläde han.
— Ja, det har jag nog, svarade hon. Sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
