Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Gula Vargen - 4. En rådplägning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ken. Han tyckte, att han nu hade vunnit dem
i ärlig kamp. Och så berättade han, hvad han
utfört.
Först hade han tänkt att skingra hästarna,
men med det lugn, som är eget för indianen,
hade han i stället skjutit dem.
— Du är en stor höfding, Örnöga, och
förtjänar verkligen ditt namn, sade Millar. Men
låt oss nu alla söka hvila efter vårt nattvak!
För ögonblicket hafva vi säkerligen ingen
anledning att frukta ett öfverfall.
— Ja, ja! Alla sofva — ingen fara! sade
höf-dingen. Hundarna dessutom innanför dörrarna
— de göra allarm, om någon kommer.
Och snart lågo de trötta segrarna i en djup
och vederkvickande sömn.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
