Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Tornton och Millar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lämnat tydliga fotspår efter sig, och dessa
kunde de följa till ett ställe, där floden gjorde en
stark böjning. Här hade han emellertid gått
in i skogen för att spara en lång omväg. Då
floden flera gånger krökte sig på detta sätt,
var det klart, att förföljarna snart nog skulle
hinna förbi komankerna, om dessa seglade längs
floden, såsom antagligt var.
Millar och hans vänner hade nätt och jämt
nått ner till floden, sedan de användt en af
dessa genvägar, då Robert utbrast:
— Där kommer en indian. Är det
höf-dingen?
Örnögas skarpa blick hade upptäckt dem,
långt innan de sågo honom, och han kom dem
nu till mötes med låuga, jämna steg, som om
han aldrig vetat, hvad trötthet vill säga.
— Äro vi framför dem? ropade den otålige
Torn ton.
— Komanker icke komma här förbi. Jag
simma öfver floden två — tre — tjugo gånger!
sade Örnöga.
— Hvad vill du, att vi nu skola göra?
frågade Millar.
— Följa flod tillbaka. Hålla ögonen öppna
allesamman. De kanske söka komma förbi i
mörkret. Jag gå före.
Och därmed gick Örnöga ned till flodstran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
