Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. I komankernas by
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vakusa, som på komankerspråket betyder
»fostersonen».
Efter flera timmars arbete togos betslen af
hästarna, som sedan släpptes lösa samman med
den öfriga hästflocken, under det de unga
männen gingo upp till byn.
Denna bestod af mer än sextio tält, bildade
af käppar, som blifvit satta ned i jorden och
böjda samman upptill, så att ett hål för röken
fanns öfverst. Utanpå dessa käppar voro lagda
buffelhudar, på hvilka ägarens krigsbragder voro
afmålade. Vid sidan af ingången stod ett spjut
upprest, och på den hängde tältägarens sköld.
Yid flera tält hängde ingen sköld; det betydde
att ättens öfverhufvud antingen var på jaktfärd
eller på krigståg.
Den hvite ynglingen gick in i ett af de tält,
som icke hade någon sköld.
— Hvar har du nu varit igen? sporde en
skarp röst på komankernas språk, då ynglingen
blef synlig i den rök, hvarmed hyddan var fylld.
När Gula Vargen kommer hem, skall jag tala
om för honom, hur lat du har varit.
Orden] voro knappast uttalade, förrän det
skinn, som tjänstgjorde som dörr, slogs åt sidan,
och en hög gestalt visade sig i öppningen.
— Hvem talar om Gula Vargen? hördes
en djup stämma fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
