Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. Far och son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
våld. Hade de hittills skonat honom, visste
han mycket väl, att ingenting skulle hända,
förrän de träffat de andra medlemmarna af
stammen. Då de hvita hade funnit tältbyn
alldeles öfvergifven, kunde de erfarne jägarna
strax förstå, att det måste vara bufflarna, som
voro skuld till denna bortovaro, ty kvinnor och
barn draga icke nt på krigståg. Då Grey nu
såg kvarlefvorna efter jaktbytet, fann han sin
tanke bestyrkt, och han visste följaktligen också,
att man nn förde honom till själfva
komanker-stammen. Där hoppades han få tillfälle att fly;
det måste vara lättare att fly från hela
stammen än från den lilla skara, som tagit honom
till fånga och noga vaktade honom.
När man hann fram till buffel jägarna, hade
dessa emellertid slutat sin jakt, och ankomsten
af en fånge bildade jnst den allra bästa
afslut-ningen på det lyckosamma tåget. Grey blef
löst af sina band och förd till ett särskildt tält,
medan de indianer, som tagit honom till fånga,
gingo hän till rådplägningsplatsen.
Förhandlingarna här varade flera timmar —
en lång tid för den hvite fången, som visste,
att nn af gjordes hans öde.
Andtligen var rådplägningen slutad, och en
af krigarna styrde sina steg till Greys tält för
att låta honom veta, hvad som väntade honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
