Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. En märklig vargjakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Men hvarför gaf ni er ut på resa öfver
bergen i denna gräsliga köld?
— På ämbetets vägnar, herre. Jag står i
Förenta staternas tjänst, och mitt ärende tålte
intet uppskof.
Först nu upptäckte han de båda döda vargarna
på golfvet. Han såg förvånad först på dem
och se’n på oss.
— Ja, jag undrar inte, att ni gör stora ögon,
sade jag. Det är emellertid de där stora
bestarna, som ni har att tacka för lifvet.
Och så berättade jag, hvad som tilldragit sig.
— Första skottet på dem, slöt jag, angaf
för er den riktning, dit ni skulle gå för att komma
till folk, och det andra visade er vägen hit. Utan
det hade ni kanske aldrig hittat hyddan utan
fallit ett offer för gråbenen här. Det märkes
granneligen, att Vår Herre ville er räddning. Och
säkert är, att nu skall den här vargjakten inom
fyra väggar bli mig dubbelt minnesrik: den var
jn inte blott i ovanlig grad märklig, utan den
afgjorde ju också en nattlig vandrares ve och
väl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
