Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vildmarks- och kärleksvisor - Den sköne rosenblom - Majnattsröster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ack, fjärran, fjärran målar du,
mitt hjärtas Rosenblom!
För andra kvinnor strålar nu
din skönhets rikedom.
Men snart är ju den blomma all
som aldrig solsken får;
kanhända att du komma skall,
då sorgens bud dig når.
Tag pensel då, o Rosenblom,
tag kimrök, elfensvart.
Tag mörker av den längtan som
min död omsider vart.
Tag silverfärg till stjärnor små,
så bleka som din vän,
som ej kan ro i kistan få,
om du ej målat den.
MAJNATTSRÖSTER
"Hör, hur den kallar oss – hör du ej sången?
Klingande strömmar i dalen den ner:
’Snart är den lustiga vårtid förgången;
jubla en majnatt och se’n aldrig mer!’
Kring dina lockar jag brudslöjan lindar.
Kransen av daggig viol jag dig ger;
friskt skall den dofta i vakande vindar,
dofta en majnatt och se’n aldrig mer."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
