Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hösthorn (1927) - Kyrkosångarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och sänkte sig ödmjukt med dämpad ton
som ett palmsus vid konungarnes konungs tron.
Den andre var diger och röd och het
och såg sannerligen ut som en större profet,
eller ville man finna en pfalzgreves plym
på hans hatt som ett krön åt hans ampla volym.
Men hans sång flög lätt och ljus som en fjäril
kring altarets heliga tyg och käril,
den steg efter pelarn till korets valv
och låg som en lärka bredvid duvan och skalv,
den for som en smekning, förstående, len,
över gammalt guld och liljor i sten.
Så sjöng han konstens och skönhetens lov,
som en Hiram av Tyrus i Salomos hov.
Den tredje var mera av landets typ,
lägre till växten, men intet kryp,
spände sitt bröst, simulerade buk,
som fogdar och gelikar hava för bruk.
Men hans hjärta var fullt av sommarens lust,
och hans röst var frodig av sol och must
än hög, än låg, som stundom man hör,
då kyrkovärdar sjunga i kör.
Han stod som för hela fädernestammen
och drillade långt på bönernas amen.
Så sjöng han med andakt och fyrväldigt ljud
som en åkermans son till åkrarnas Gud.
I blickarnas brännpunkt de stodo med lugn,
de stodo som tre män i en brinnande ugn.
Och prosten steg ner och kom ut på gången
och sade: Tack för den märkliga sången!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
