Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin anteckningsbok och utfrågade vederbörande om
namn och bostad. »Äh», svarade denne, »tag in mig i
närmaste portgång och klå mig genast, så slipper både
konstapeln och jag vidare besvär». Men även i
Major-na inträdde inom några år andra tider och seder, och
därmed upphörde även det gamla sättet att
upprätthålla ordning där.
Vad den personliga styrkan hos polismännen då för
tiden kunde betyda, framgår av ett annat exempel. På
Skeppsbron patrullerade en poliskonstapel, nr 17
Liljegren, säkerligen den starkaste polisman, som funnits i
Göteborg. På samma gång var han, som ofta är fallet
med starka män, godmodig och orubbligt lugn.
Skeppsbroarbetarna, de s. k. sjåarna, voro ett
synnerligen oregerligt släkte, som ständigt ställde till
oordningar och slagsmål. Råkade ett par sådana i slagsmål,
då Liljegren såg det, tog han dem helt lugnt i kragen,
höll dem med utsträckta armar från varandra och sade
godmodigt: »Slåss nu gossar, om ni kan». Härigenom
förvärvade han sig en sådan respekt, att under hans
tjänstgöring sällan något bråk förekom.
Man må av det nu anförda icke tro, att jag till alla
delar gillade denna polismännens självtagna
bestraffningsrätt. Jag gjorde, då jag erhöll kännedom om
saken, allt vad jag kunde för att vänja dem därifrån,
ehuru jag nog någon gång måste blunda. Men jag kan
icke helt och hållet undertrycka den uppfattningen, att
det finnes eller åtminstone har funnits naturer, på vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
