Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ännu så sent som år 1908 erhöll jag ett nyårskort från
en dylik skyddsling, vars namnteckning jag dock aldrig
lyckats tyda.
Som ett exempel på huru dylika emigranter utsågos
kan jag berätta följande. Ett par detektiver hade
anhållit en ung, förut för stöld straffad mansperson, som
innehade en del uppenbarligen stulna saker, ehuru
anmälan om en dylik stöld icke gjorts. Mannen erkände,
men blev alldeles förtvivlad. »Vad skall det väl bli
av mig. Ingen människa har någonsin brytt sig om
mig. Nu skall jag väl in igen», klagade han. Den
detektiv, som hade hand om honom, kom till mig och
hemställde, om ej den anhållne kunde få resa till
Amerika, då ägaren till det tillgripna icke själv märkt, att
han blivit bestulen och, sedan han återfått sakerna, icke
gjort något ansvarsyrkande.
Jag samtyckte gärna, biljett anskaffades och karlen
utrustades på vanligt sätt. Då han av sin beskyddare
åtföljdes till emigrantbåten och denne där tog avsked
och önskade honom lycklig resa, blev han alldeles
överväldigad av rörelse. Han hade, sade han, aldrig trott
att han skulle bliva så lycklig, han skrattade och grät
ömsom. Slutligen utbrast han: »Ni ska inte ha gjort
detta för inte. Jag vill inte ’bråka’ (angiva) någon,
men kom ihåg, om någon tid kommer falska
bankväxlar i rörelse, och då skall ni höra er för i (han
nämnde en stad), och sedan kan ni nog sköta den saken
själva», och så reste han. Sedan kom i flera år brev
från honom med berättelse om hur bra det gick honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
