Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till vilken han lämnade sitt kort, och såsom »Mitglied
des Abgeordneten Hauses» fordrade han inträde i
fästningen för sig och sitt sällskap. Detta måtte icke hava
kunnat förnekas honom, ty han erhöll en passersedel,
och vi kunde således göra en körtur inom
fästningsom-rådet; men jag måste till min skam bekänna, att jag
var lika klok på befästningskonsten, då jag lämnade
området som då jag kom dit. Emellertid hade
antagligen våra socialistkuskar och besöket hos
kommendanten fäst polisens uppmärksamhet på oss, ty då vi på
kvällen hamnade i en trädgårdsrestaurant, kunde v.
Vollmar till sin stora förnöjelse visa mig, att vid ett
bord i närheten av vårt sutto detektiver, som noga
följde oss med sina blickar. Detta var enda gången i
mitt liv som jag vet mig ha varit under polisuppsikt,
och situationen föreföll mig högst egendomlig.
Samma kväll hade socialisterna i Mainz, trots att, på
grund av belägringstillståndet, alla socialistiska möten
voro förbjudna, i hemlighet anordnat ett dylikt möte,
där v. Vollmar skulle tala. Jag kunde icke motstå min
lust att ha varit med om ett sådant möte och fick följa v.
Vollmar dit. Men mötet hade knappt hunnit öppnas,
förrän en större polisstyrka infann sig och upplöste
det. De församlade skingrades åt alla håll, och jag
följde v. Vollmar, som tog saken lugnt och upplyste
mig om att man varit beredd på upplösningen och
därför hade i beredskap en annan samlingslokal, dit alla
de skingrade nu begåvo sig. Då det var sent på kvällen
och jag icke kunde försumma tåget till Frankfurt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
