- Project Runeberg -  Ett år i Stilla hafvet. Reseminnen från Patagonien, Chili, Peru, Californien, Britiska Columbia och Oceanien /
1

(1872) [MARC] Author: Adolf Ekelöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I.



Innehåll: Angöring af Magellans sund. H. M. S. »Zealous». Vue af Patagoniens kust. Narrows. Nuestra Señora del Valle
och sundets tidigare historia. Kolonien vid Sandy Point. Jagt. Patagonisk prinsessa. Amerikanska hästar. Port
Famine. Ströftåg. Colibri. Jagt. Eldsländare. Kapten Smiley. Kustscenerier. Oväder. Port Gallant. Playa Parda.
Stilla hafvet. Ankomst till Valparaiso.


På aftonen den 3 Mars 1866 sågs en svår pansarfregatt under ånga och segel stäfva in emot
östra inloppet af Magellans sund. Denna örlogsman var H. Brit. M. skepp »Zealous,» som på resa
ifrån Falklands-öarna sökte genom detta, ännu blott sällan besökta farvatten uppnå sin station och
destinationsort, Stilla hafvet.

England håller nemligen, liksom andra större sjömakter, en mängd örlogsfartyg ständigt
stationerade i alla aflägsnare farvatten, dels för att gifva sina kolonier och sin handel det skydd, hvaraf
de under ett krig skulle blifva i behof, dels för att hos sin flottas befäl och besättningar underhålla
den yrkesduglighet, som blott kan förvärfvas under aktiv tjenstgöring, och dels för att utöfva en lika
nödvändig, som helsosam polismyndighet till upprätthållande af den allmänna ordningen på hafven,
hvilken, i synnerhet på de aflägsnare och mindre trafikerade, snart skulle vara störd, till men för
kolonister, handel och industri, såvida icke dylika representanter från civiliserade länder då och då
uppträdde der. Sjöröfveri, slafhandel och många andra ännu knappast undertryckta brott emot
civilisationens lagar skulle ånyo uppblomstra, på samma gång som örlogsfartygen upphörde att visa sig, och
civilisationen sjelf skulle kanske utslockna på mången kust, om dess utbredare blefve beröfvade det
beskydd, som de nu ofta hafva att tillgå uti europeiska och amerikanska örlogsmän.

Hvad England särskildt beträffar, så är större delen af dess flottas obepansrade fartyg på detta
sätt utspridd öfver hela jorden, antingen fördelad till vissa farvatten såsom stationära eskadrar eller
kryssande under namn af »flygande eskadrar» emellan de olika stationerna.

Hvarje stations fartyg stå under befäl af en amiral eller annan högre officer, som för tillfället
erhåller amirals rang och då kallas »commodore,» och det fartyg, som denna utväljer åt sig att vistas
uti och hvilket numera på några få stationer är ett pansarskepp, säges »bära hans flagg» och kallas
stationens »flaggskepp.»

»Zealous» bar kontreamiral Hastings’ flagg och var beordrad till Stilla hafvet för att, såsom
flaggskepp för engelska eskadern derstädes, aflösa fregatten »Sutlej», hvilken var hemkallad. Det är
en del af hennes resa, som skall utgöra början af vår skildring.

Det hårda, sydvestliga oväder, emot hvilket »Zealous» arbetat, sedan hon lemnade Falklands-öarna,
hade åter skingrat sig och de blytunga, regndigra molnmassor, som den föregående stormen
jagat med sig, hade dragit undan åt lä, afslöjande en ren och blå himmel, från hvilken qvällsolen nu
lyste så klar och värmande som på en vacker Juli-afton hemma i Östersjön.

Blott hafvet gick ännu i långa dyningar, på hvilka den svarta och hvita »Petreln», Patagoniens
stormsvala, syntes i spridda flockar gunga, obekymrad om det framilande skeppets närhet, under det
att de stora hvita albatrosserna, hvaraf ett sällskap följt oss troget ända ifrån Falklands-öarna,
sväfvade alltjemt i vida kretsar öfver och omkring skeppet, i sin pilsnabba flygt än nästan vidrörande
tacklingen och än tangerande vågen med sina utbredda, orörliga vingar.

Solen var nära sin nedgång. Emot den af dess röda sken upplysta vestra horisonten aftecknade
sig konturerna af ett långsträckt land, som med en i söder utspringande udde stupade brant i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:39:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eastillaha/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free