Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prydligt placerade på borden, eller öfver dem på hyllor i skeppssidan, lika mycket tillkännagifvande den
omsorg man i engelska flottan egnar besättningens komfort och trefnad, som den ytterliga ordning
och renlighet, som kan åstadkommas på ett örlogsfartyg oaktadt det inskränkta utrymmet i förhållande
till de många menniskor, som skola lefva och röras deruti. Ett oeftergifligt vilkor för denna
renlighet i skeppets nedre regioner är en god ventilation. Denna åstadkommes här, utom genom de
ventilatorer, som i ymnighet genomgå däcken ned i fartyget, af de ihåliga undermasterna af jern, på
hvilka finnas öppningar vid hvarje däck, hvarigenom frisk luft får fritt spela ned, insläppt genom
deras öppna toppar. Den förbrukade luften finner sitt utlopp på samma gång genom luckorna och
skylighten midskepps, som genom batteriets ihåliga »betingar» af jern, hvilka genomgå och liksom
masterna äro öppna åt trossbottnen.
Den under trossdäck liggande delen af skeppets undervattenskropp är indelad i en mängd större
och mindre rum för förråd, proviant, ammunition, vattenkondensatorer och cisterner m. m., allt för
vidlyftigt att här detaljera, och i midten af denna labyrint af rum, hvilka alla äro natt som dag
upplysta af lampor, är maskinrummet med sin väldiga maskin och dess åtta ångpannor. Alla dessa rum
äro medelst lätta kommunikationer förbundna sinsemellan eller med trossdäck. På sidorna om
maskinrummet är kolförrådet, som tillåter en veckas gång med full maskin, men fyra gånger så mycket, om
man nöjer sig med halfva högsta farten. Rundt om alltsammans leder en längs hela skeppssidan
löpande »slaggång», hvarifrån hvarje skotthål, som skeppet erhåller, kan tilltäppas medelst i redskap
hållna skottpluggar, hvilka äro konstruerade enligt samma idé som en paraply och blott behöfva
införas i hålet för att genom vattentrycket utifrån utbredas och tilltäppa detsamma. Ett sinnrikt
organiseradt nät af vattenledningar och pumpar genomkorsar dessutom hela fartyget, i hvilket ofantliga
vattenmassor skola intränga för att det icke skall kunna hållas läns med maskin och manskap.
Sådana äro hufvuddragen af »Zealous», som den 7:de Mars i soluppgången lemnade sin ankarplats
i Possession Bay för att tillsammans med »Nassau», som nu anländt, med tillhjelp af tidvattnet
passera de båda »Narrows».
Dessa »Narrows» äro tvenne efter hvarandra belägna och af höga, klippiga stränder omgifna
sund, som hafva omkring en och en half mils bredd samt utgöra så att säga, sjelfva inkörsporten till
det egentliga sundet. Den starka ström, som råder der, och de hårda oväder, som oftast möta, hafva
i alla tider försvårat passerandet genom desamma i synnerhet för segelfartyg; och många af äldre
tiders upptäcktsresande, såsom Drake m. fl. hade att utstå svåra duster, innan de lyckades passera
dem. Men äfven vi hade skäl att prisa vår lycka att ej behöfva uteslutande lita på segel och
tackling, ty knappast hade vi under full maskin och med en sammanlagd fart af vår och strömmens, af
16 knop, susat igenom det första af dessa, förr än vi möttes af en af dessa ursinniga byar, af
infödingarne kallade »willy waws», som nästan tillintetgjorde vår starka maskins bemödanden att drifva oss
fram, men som skulle hafva nödgat hvilket segelfartyg som helst att med oförrättadt ärende vända
om till sin sista ankarplats, då vattnets djup och bottnens beskaffenhet omöjliggör hvarje tanke på
ankring här. Med »Nassau» i têten för att loda arbetade vi oss dock framåt, och vid middagstiden
började de förut af regn och hagelbyar förmörkade stränderna åter skönjas. Här liksom på många
ställen i sundet är vattnet uppfyldt af hvirflar och strekar, eller s. k. »rips», hvilka ofta,
tillsammans
med här och der flytande massor af hafstång, gifva åt vattnet ett utseende, som på andra ställen
utvisar grund, men i detta, hvars hufvudränna numera är ganska noggrannt uppmätt, ej afhåller
seglaren från att närma sig och genomskära desamma, ty stickarne uppkomma blott genom den starka
strömmen, som då den mötes af vinden liksom upprifves på ytan af densamma och, om byarna äro
hårda, kommer vattenytan att höljas med ett moln af skum, som yr in öfver det största fartygs
relingar. Hvad tången, eller som sjömän kallar den »kelpen» beträffar, så flyter denna ofta lös på
vattenytan och är då alldeles utan betydelse, men äfven der den är rotfast utmärker den ej alltid fara, ty
den skjuter stundom ifrån 20 till 30 famnars djup upp till vattenytan, längs hvilken dess blad och
stjelkar kunna sträcka sig ända till 40 à 50 fot. På dessa tågors utseende kan man då se, om
plantan är rotfast eller ej; är hon fast, så utmärkes hennes rigtning i vattenbrynet af strömmens direktion,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
