- Project Runeberg -  Ett år i Stilla hafvet. Reseminnen från Patagonien, Chili, Peru, Californien, Britiska Columbia och Oceanien /
31

(1872) [MARC] Author: Adolf Ekelöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

våld kräfva Perú på en gammal skuld till spanska kronan från den tid, då de spanska kolonierna
härstädes lösryckte, eller som det kallades friköpte sig från moderlandets välde. Huru stor den
af Perú fordrade penningesumman var, är oss obekant, men antagligen fanns den icke i hela landet,
och i hvad fall som helst vägrade peruanarne att utbetala densamma. Spanjorerne blockerade då
Chinchas-öarna, hvilkas numera nästan uttömda guanofält länge varit en skattkammare för Perú. På
grund af denna omständighet tillslöto såväl Perú som Chili — den sednare staten förmodligen af
sympati för den förra — sina hamnar för spanjorerne, hvilka sålunda hvarken kunde fylla sina
kolförråd eller proviantera på kusten; och så stort säges spaniorernes behof af kol hafva varit, att de
af några engelska »koljare», som anträffades, tillbytte sig deras last emot motsvarande vigt af guano.
Aldrig har väl stenkol blifvit bättre betaldt.

Under tiden voro peruanarne verksamma med att befästa Callao och öfva sin lilla armé. De
gamla batterierna vid staden reparerades och nya uppkastades samt armerades, ej endast med gamla
kanoner, men äfven med nya sådana af grof kaliber.

Spanjorerne behöfde till följd deraf förstärkning för att kunna uträtta något, och år 1865
anlände amiral Pareja med pansarfregatten Numancia, fregatten Villa de Madrid och ännu en kanonbåt.
Chili visade sig öppet vara på Perús sida, och sedan några politiska partier i Valparaiso afsändt
privata beskickningar till Pareja, hvilka förde ett stort språk samt begagnade sig af för spanjorerne
förolämpande uttryck, ansåg sig denne föranlåten att med hela flottan gå ned till Valparaiso för att
begära förklaring. Chilenerne dröjde dock med afgifvande af en sådan och Pareja blockerade hamnen.
Härunder inträffade, att en af spaniorernes båtar, som en dag närmat sig stranden för att af ett
eller annat skäl visitera en chilensk båt, blef beskjuten af chilenska soldater, och detta jemte andra
förolämpningar, som tillfogades spanska flaggan, gaf anledning till krigsförklaring, hvarpå blockaden
utsträckte sig längs hela kusten.

Amiral Pareja var en äldre man och god sjöman samt omtyckt af såväl vän som fiende, och
chilenerne sjelfva erkänna, att han gjorde allt, som stod i hans makt, för att åter ställa saken till rätta.
Men blockaden kunde icke upphäfvas förr, än förklaring eller upprättelse blifvit gifven, och som
hvarken det ena eller det andra afhördes, så beslöt Pareja att bombardera staden, något som kanske
äfven mången annan befälhafvare i hans ställning skulle hafva gjort. Hotelsen härom var emellertid
något oväntad för Valparaisos invånare, och en mängd der bosatta främlingar, bland hvilka Pareja
hade många personliga vänner, bönföllo hos honom sjelfva eller genom sina respektive länders
konsuler att återtaga den. Äfven de främmande sändebuden i Santiago kommo ned i samma ändamål,
men deras sammankomst med amiralen blef utan resultat, ehuru både de engelska och amerikanska
amiralerne, som lågo på stället, hotade att lägga sig emellan, om något försök till bombardement
gjordes. Arme Pareja! I hvilken svår dilemma måste han icke hafva varit! Skiljd ifrån sin regering,
ifrån hvilken han erhållit bestämda order att bombardera, stredo inom honom hans laglydnad och
hans begär att uppehålla sitt lands heder emot begreppen om mensklighet, och detta var äfven mer
än den gamle mannen kunde bära. En morgon, under frukosten, hörde officerarne på flaggskeppet
ett skott lossas i amiralens kajuta. De skyndade upp och funno sin amiral liggande på däck med
genomskjuten hjerna och en revolver i handen.

Hittills hade de förenade chilenska och peruanska flottorna varit osynliga, men ett par spanska
fregatter, som varit utsända för att uppsöka dem, hade spårat upp en afdelning af desamma emellan
några öar i grannskapet af Chiloë. Eld öppnades genast af fregatterne, men besvarades så kraftigt
af fienden, som låg ankrad med »spring» ute och med bredsidan emot spanjorerne, att dessa, hvilka
hade en stark ström att arbeta sig upp emot samt derunder utsatte sig för en vådlig långskeppseld,
som de ej voro i stånd att besvara med glatta lag, voro glada att vända om från ett trångt
farvatten, som de dessutom hade högst ringa kännedom om.

Efter Parejas död återtog Pinzon befälet. Denne sades hafva i sinnet att uppgifva blockad
och allt samt återvända emot Perú, då Nuñez Mendez anlände från Spanien med order att taga
befälet samt med bestämd befallning att ofördröjligen bombardera Valparaiso. Sedan staden blifvit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eastillaha/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free