Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Limas Plaza är ett stort och rymligt torg, beläget ungefär midt i den öster om Rimac-floden
liggande staden. Den framställer med sina vackra omgifvande byggnader, sin reguliera stenläggning,
sina med ornament försedda gaslyktstolpar af jern och sin rad af hyrvagnar, som tagit plats i
skuggan af den stora katedralen, bilden af ett väl hållet torg, i hvilken större europeisk stad som
helst. I dess midt står en modern fontän, omgifven af en blomstergård, som prunkar med ett urval
af landets flora, och rundt omkring denna är placerad en mängd marmorbänkar, hvilkas mellanrum
prydas af rätt vackra marmorstatyer, föreställande årstiderna. Vi låta det vara osagdt, om denna
fontän är en ersättning för den af kapten Wilkes, i hans »United States Exploring Expeditions»
omnämnda silfverfontänen, som skulle hafva burit inskriften: »Quien beba de esta pila, nunca se quita
de Lima» d. ä. den som dricker af denna brunn lemnar aldrig Lima. Men utanför staden lär verkligen
finnas en gammal brunn, om hvilken det berättas, att den fordom varit af silfver, hvars metalliska
delar dock för många år sedan blifvit uppsmälta för den allt uppslukande statskassans räkning.
På tvenne sidor omgifves torget af en arkad, innanför hvilken butiker, uppfylda af allahanda
europeiska modeartiklar, tilldraga sig en rättvis beundran för den smak, hvarmed de äro ordnade.
Den tredje sidan upptages af guvernörens palats, en till utseendet oansenlig byggnad, och den fjerde
af den ståtliga katedralen. Denna är liksom Limas öfriga sjuttiofem kyrkor — ett i sanning vackert
antal på något mer än 100,000 själar — bygd i renaissancestil, men med kanske något mera morisk
anstrykning, än hvad man i allmänhet finner i det spanska Amerika. Façaden består af tvenne
fyrkantiga torn, förenade med kyrkans hufvudbyggnad, hvars midt prydes af en bågformig »fronton»,
höljd med mångfärgade gipsornament.
Denna katedral grundlades af Francisio Pizarro, Perús eröfrare, och den ursprungliga
byggnaden sades hafva kostat nära 600,000 »solis» [1], hvilket var en oerhörd summa på den tiden. På
grund af jordbäfningar och andra omständigheter höll man dock på i nittio år med att bygga
densamma, men vid 1746 års jordbäfning blef hela den ståtliga byggnaden förvandlad i ruiner. Den
nuvarande katedralen uppbygdes i dess ställe, men af en annan materiel, nemligen af timmer och rör
med fyllnad af adobe-murbruk, och anses nu kunna emotstå hvilken jordbäfning som helst. Oaktadt
detta byggnadsämne, som i sig sjelft är ganska bräckligt, har byggnaden ett massivt och imposant
utseende.
Kyrkans inre motsvarade likväl föga våra förhoppningar, hvilka möjligen voro något för
öfverdrifna efter läsandet af Prescotts lifliga beskrifningar på dess fordna prakt och rikedom. Väggarne
och de många altarnicherna äro på katolskt sätt prydda med allahanda glitter samt draperade med
dammig purpursammet, hvilken här och der visade qvarlefvor af fordom rika guldbroderier. Det
ryktbara högaltaret, hvilket säges vara af massivt silfver är ett vackert konstverk i sig sjelft och som
antiqvitet betraktadt, men huruvida metallen är äkta samt är af den massivitet, som den uppgifves
ega, det lemna vi åt lyckligare forskare än vi att undersöka, ty vår vägledande »cura» hindrade hvarje
noggrannare granskningsförsök å vår sida mod ett bleklagdt »mira, pero no toca» — se, men icke röra.
Några taflor af större konstvärde pryda ännu katedralens inre och bland dessa en »Veronica»
af Murillo.
Under kyrkans golf äro katakomber, och der visas något, som uppgifves vara lemningar af
Pizarros stoft.
Den nuvarande kyrkan och klostret »San Francisco» säges hafva kostat 1,500,000 »solis». Det
sednare hyste en gång ensamt nästan lika många invånare, som alla stadens kyrkliga inrättningar
hafva tillsammans nu för tiden, eller 1736 prester, munkar och nunnor, — en märkbar minskning af
de 6,000, som sägas hafva existerat här i början af förra århundradet! Icke förty firas ännu årligen
i Limas kyrkor och kloster icke mindre än 449 »fiestas» eller fester och sjungas 39,607 messor, af
hvilka nära 20,000 betalas medelst frivilliga gåfvor. Dessutom finnas här ej mindre än 81 privata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
