- Project Runeberg -  Ett år i Stilla hafvet. Reseminnen från Patagonien, Chili, Peru, Californien, Britiska Columbia och Oceanien /
41

(1872) [MARC] Author: Adolf Ekelöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


På olika ställen af det vidsträckta torget uppstämde musikkårer operastycken och
nationalmarscher, och kring den af gas prydligt illuminerade »pilan» i dess midt hade nu Limas sköna verld
slagit sig ned på de omtalade marmorbänkarne och på stolar. Vi måste erkänna, att den skymt vi
här hade af dessa beprisade skönheter i ingen mån förändrade den föreställning vi enligt andra
resandes beskrifningar gjort oss om dem. Visserligen har den pittoreska »mantan» och de gamla
styfkjortlarna nu lemnat rum för det universelare Parisermodet, men bärerskornas i sanning slående
skönhet är icke desto mindre oförändrad, lika litet som de kunna förmås att helt och hållet foga sig
efter modets stränga lagar i afseende på klädningens längd, hårets klädsel och en mängd andra
småsaker i toalettväg, hvari en »limeña» förstår att utan modejournal nedlägga mer oförfalskad smak än
den europeiska etikettstadens modedockor.

Utan att våga inlåta oss i någon vidare beskrifning af dessa beprisade »limeñas» vilja vi blott
tillägga, att till och med spanska eskaderns officerare, som för ett år sedan gästade här, måste för
sina tjuserskor hemma i Andalusien sedermera erkänna, att det i spanska språket blott fanns ett ord,
som kunde beskrifva »las limeñas». De voro »celestias» — himmelska. Detta kan ju också vara nog
sagdt om damerna i Lima, ty Andalusiens söner böra väl vara kännare i den vägen.

I afvaktan på processionen vilja vi nu för våra läsare introducera Santa Rosa, Limas, den
peruanska arméns och för öfrigt hela Sydamerikas skyddspatronessa, samt börja med att nämna, det
anledningen till hennes promenad just i dag stod att läsa på plakat, som i flere dagar varit
uppspikade på gathörnen i Lima såväl som i Callao. Deruti uppmanades alla rättrogna peruaner att
deltaga i den »fiesta», hvarigenom man skulle fira årsdagen af spanska eskaderns »nesliga» nederlag i
Callaos hamn, den 2 maj 1866. Att denna fest skulle inledas med en procession af de peruanska
krigarnes »patrona» faller af sig sjelft, och att festandet sedan skulle utsträckas i hela tre dagar, det
ligger i naturen hos peruanerne, som aldrig släppa ett godt tillfälle ur händerna att få roa sig tre
dagar å rad.

Santa Rosa är den enda amerikanska qvinna, som någonsin blifvit kanoniserad. Hon var född
i Lima samt lefde och dog derstädes. Det är intet under då, att hennes skattkammare är rikare,
hennes juveler dyrbarare och att ceremonierna till hennes ära äro än ståtligare än något annat
helgons bland den mängd sådana, både manliga och qvinliga, hvilkas namn trängas med hvarandra om
plats i den romersk-amerikanska kalendern.

Och innan vi tala vidare om Santa Rosa, må vi nämna, att Lima fordom var den rikaste, men
också den mest bigotta och sedeslösa af alla de spanska vicekonungarnes residensstäder i Amerika.
Ingen hufvudstad derstädes kunde jemföras med Lima i afseende på antalet af kyrkor och kloster
eller dessas rikedom. Inqvisitionen hade här ett insteg och en makt, såsom den aldrig haft det i
Mexico eller Santa Fé. Under dess tillvaro blefvo icke mindre än 59 personer lefvande brända på
»Plaza de la Inquisicion», som numera kallas »Plaza de la Independencia», och som prydes med en
vacker bronsstaty af Bolivar. 18 andra brändes »in effigie», och 9 olycksoffer dogo i förtid, så att
blott deras ben kunde brännas, under det att 86 ruinerades derigenom att deras egendom konfiskerades
samt 458 fingo undergå spöstraff. Under denna Limas kyrkliga glansperiod, det vill säga 1586,
föddes »Santa Rosa de Santa Maria» eller, som hon före sin kanonisering hette, Isabella Florez.
Hennes föräldrar voro hvad vi i dagligt tal kalla »pauvres honteux», och hennes helighet visade sig tidigt,
ty redan vid sex års ålder började hon sin botgöring och invigdes till en Guds tjenarinna genom att
med öfvernaturligt förutseende aflägga ed om evig jungfrulighet. Vid 15 års ålder undergick hon
inför kyrkofäderna oskuldsprofvet, hvars resultat rapporterades till påfven, som stadfäste hennes
helighet. När franska, engelska och andra sjöröfvare, som på den tiden gästade Stilla hafvets kust,
brände Casma, plundrade Santo samt hotade de andra peruanska hamnarna, så bad hon, att de också
måtte komma til Lima, på det att hon måtte få tillfälle att visa, huru en peruansk jungfru med lugn
och ödmjukhet kunde lida oförrätt och grymhet, så att hon sedan döende skulle kunna utropa: »Fader,
förlåt dem, ty de veta icke hvad de göra». Men hennes förhoppningar slogo fel. Piraterne kommo
aldrig till Lima, och hon dog vid 31 års ålder, som historien förmäler, uti en gloria af helighet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eastillaha/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free