- Project Runeberg -  Ett år i Stilla hafvet. Reseminnen från Patagonien, Chili, Peru, Californien, Britiska Columbia och Oceanien /
53

(1872) [MARC] Author: Adolf Ekelöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skurande, gnuggande, filande och oljande i hvarje vrå af skeppet, tilldess allting lyser med förnyad glans.
Hvarje kanonbetjening täflar med de andra i att hålla sin kanon så skinande som möjligt, och till
och med de olika vakterne rivalisera sinsemellan om hvilken som kan hålla sin sida af skeppet bäst.
Under hela denna operation bjuder musikkåren, som tagit plats kring spelet på halfdäck, på marcher,
dansmusik och andra populära stycken, till besättningens nöje, hvarunder äfven den talrika
officerspersonalen, såväl som amiralen och chefen, så småningom samlats akterut på hytten, utbytande
morgonhälsningar eller stundens idéer. Kanske visar sig också amiralens fru, som föredragit att dela
sjölifvet med sin man mot att dröja i England. Då blottas allas hufvuden, under det skeppets älskvärda
värdinna lemnas i ostörd besittning af lofvartssidan, — en uppmärksamhet, som belönas med ett
vänligt leende och en blick af tacksamhet.

Sedan emellertid hela skeppet såväl som alla dess invånare slutat sin toalett för dagen,
mönstras besättningen med sina vapen vid kanonerna. Rapporter emottagas och gifvas i alla rigtningar,
till dess de alla slutligen komma till sekonden, hvilken i sin tur rapporterar dem till chefen, som
kanske derpå gör en rund kring däcken för att granska ordningen derstädes. Efter mönstringen klämtar
klockan till morgonbön, som förrättas af skeppspastorn på batteriet, enligt den för engelska flottan
föreskrifne ritualen, och sedan samlas manskapet åter på däck.

Klockan är nu 10 på förmiddagen. Tiden härifrån till half 12 användes till exercis med
kanoner eller segel af alla man eller af vakten, till allmänna arbeten och instruktion i sjömanskap eller till
undervisning i läsning och skrifning för skeppsgossarne och de »obefarne» af besättningen. På hvarje
engelskt örlogsfartyg hålles af regeringen ett stundom ganska rikhaltigt bibliotek af lättläst och
gagnelig litteratur för besättningen, och på hvarje större skepp finnes en examinerad skolmästare, hvars
åliggande det är att instruera besättningen i vanliga folkskoleämnen. Äfven kadetterne hafva sin
lärare, eller »Naval instructor», hvilken för- och eftermiddag undervisar de vaktfrie i matematik,
navigation och astronomi m. m., under det skeppsprästen hvarje söndag, på en för detta ändamål afsedd
plats i skeppet, undervisar dem i religiösa ämnen.

Liksom kadetten, — officersaspiranten — är blifven ett vade-mecum för officeren i engelska
flottan, så egnas äfven den största omsorg åt hans uppfostran. Tidigt skiljd ifrån hemmet, får han
såsom »cadet» fullborda sin skolbildning i skolskeppet samt derunder, såväl i hamn som under längre
seglingar, inlära rudimenten till den praktiska och teoretiska yrkesskicklighet, som han snart derpå
får utveckla såsom »midshipman» på vanliga örlogsfartyg. Väl inmönstrad såsom sådan, aflönas han
af staten, som å sin sida fordrar hans allvarliga medverkan inom allahanda detaljer af tjensten, i så
vidsträckt mån som bruket och »the Queens Regulations» bestämma detsamma. Här får han göra
sig förtrogen med känslan af ansvar samt under ständig beröring med besättningen sätta sig in i
hvarje detalj af detta invecklade maskineri, hvaraf tjensten utgöres på en större örlogsman, der chefen
kan liknas vid driffjedern, sekonden vid »oron», som reglerar det helas gång, och hvarje öfrig man
ombord vid en skruf eller kugge i det stora verket, som behöfver en ständig tillsyn för att gå väl.
Också företages intet arbete ombord, der icke midshipmannen har sin plats med. Intet är frivilligt
eller grundadt på ambition å hans sida; han måste vara der. Hvarje båt, hvarje däck, hvarje del af
skeppet har sin »mid» som är sekonden ansvarig för hållningen och vården af hans detalj. Skall segel
minskas eller sättas, så skall någon af »ungherrarne» vara den förste till väders och, ehuru sjelf icke
deltagare i arbetet, leda detsamma. Likaså har hvarje »division» af besättningen sin midshipman, som
mönstrar dem, emottager deras klagomål och för öfrigt i allahanda afseenden är deras närmaste
förman. Det är mången gång egendomligt att se en 15 års pojke på detta sätt leda en afdelning gamla,
erfarna sjömän, liksom vore det den enklaste sak i verlden, samt utdela uppmuntran åt ett håll och
snubbor åt ett annat, allt efter behof. Men den utmärkta disciplin, som råder inom engelska flottan
tillåter detta förhållande, och blåtröjan finner sig väl deruti, ty han inser, att äfven han har en del i
uppfostran af sitt befäl.

Men vi våga icke utbreda oss längre i detta ämne, som möjligen blott har intresse för oss
sjelfva och lemna derför midshipmen och disciplin för att återgå till »Zealous», hvarest morgonens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Sep 21 12:42:10 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eastillaha/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free