- Project Runeberg -  Ett år i Stilla hafvet. Reseminnen från Patagonien, Chili, Peru, Californien, Britiska Columbia och Oceanien /
60

(1872) [MARC] Author: Adolf Ekelöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

färdig i den öppna porten med varmt vatten i pannan och spånor i eldstaden, så att den vakthafvande
maskinisten ögonblickligen må kunna elda upp och hafva ånga uppe på några få minuter. I
spruthusets stall står det nödvändiga antalet hästar redo att vid första signal på en i rummet
befintlig »gong-gong» kunna spännas för sprutan, och så väl dresserade äro ofta dessa djur, att de vid
första signalen, ett slag, sjelfmant gå fram ur spiltorna för att påselas och vid den andra signalen,
två slag, gå fram till sin plats vid sprutan eller vagnen. Dessa i stallen anbragta »gon-gongs» stå i
förbindelse med eld-signal-telegrafen (the fire-alarm-telegraph), och här och der i gathörnen finnas
s. k. »fire-alarm-signal-boxes», der hvem som helst, som upptäcker att elden är lös, blott behöfver
sticka in handen och trycka på en knapp för att inom mindre tid än nio minuter finna större delen
af brandkåren med ånga uppe i sina sprutor samlad vid elden. I San Francisco finnas icke mindre
än 79 sådana »signal-box-stations».

Intressant, som det alltid är, att nyss anländ till en större stad under några timmars flanerande
på gatorna studera dessas rörliga och ofta nog för platsen karakteristiska hvimmel af trafikerande,
blef likväl sjelfva Montgommery-gatan enformig i längden, och som mycket ännu återstod att se
af San Francisco, hvaribland den stora och skeppuppfylda hamnen i synnerhet för oss sjömän hade
ett stort intresse, så begåfvo vi oss dit. En stor del af staden är bygd på pålar ute i vattnet. När
fast mark blef för dyrköpt, fann man denna metod billigare än att bygga inåt land, och man har
redan hunnit så långt med att påla, fylla igen och bygga ut i hamnen, att, som vi nyss antydt, de
största handelsfartyg kunna beqvämt ligga invid den långa träkaj, som, blott afbruten af några smärre
här och der ut i hamnen gående träbryggor, sträcker sig längs hela staden åt sjösidan. Från hufvudet
af en af dessa träbryggor hade vi nu godt tillfälle att njuta af den obeskrifligt lifliga tafla, som
redden med sina förtöjda, seglande, roende, paddlande och ångande farkoster af alla slag, storlekar och
nationer framstälde. Den klara eftermiddagssolen, som från en molnfri himmel belyste det af en frisk
sjöbris upprörda vattnet med dess många rörliga föremål, gaf ännu högre färgglans åt den sköna
taflan, som förlorade intet i lif, om också möjligen en del af sina bjertare färger, genom att då och
då beskuggas af den mörka röksvansen från någon gående ångare, hvars »lur» med ett bölande läte
förut tillkännagifvit sin närhet. På den amerikanska flodbåten är nemligen den hos oss för
ljudsignaler på ångare brukliga ånghvisslan utbytt emot en lur, hvars grofva, vidunderliga läte, då den
användes, likväl fullkomligt harmonierar med farkostens egna, oformliga proportioner och besynnerliga
utseende. Dessa hus till fartyg, hvilka i sanning bättre förtjena att kallas »flytande palats», än de af
poëterna med detta uttryck betecknade, gamla segellinieskeppen, äro i och för sig sjelfva så
egendomliga skapelser af den lika djerfva som praktiska amerikanska uppfinnareandan, att vi tro oss göra
läsaren ett nöje att föra honom ombord på ett sådant.

De amerikanska flodångbåtarna äro af två slag, »side-wheelers» eller »stern-wheelers», d. v. s.
de hafva antingen sina skofvelhjul, liksom vanliga hjulångbåtar, på sidorna eller också ett eller flere
sådana i aktern. Den tätt bredvid oss liggande Sacramento-båten »Capital» är ett ståtligt exemplar af
denna förstnämnda klass. Dess längd är 330 fot och dess bredd, de vinglika utbyggnaderna för hjul och
pannor inberäknade, 68 fot. Det ringa djupgåendet af endast 5 fot, hvilket möjliggör passerandet af
Sacramento-flodens bankar, lemnar dock icke rum för hvarken maskin eller pannor under vattnet,
utan äro dessa placerade på däck, nära fartygets midt, så att pannorna, som äro omkring 40 fot
långa, stå helt och hållet utombords på förlängningar af hjulhusvingarna, under det maskinen med sin
ofantliga »balans» är placerad midskepps och intager blott hvad höjden beträffar stort utrymme. Hela
akterdelen af det däck, på hvilket man först inträder, när man går ombord, upptages af hytter,
badrum och öfriga beqvämligheter för passagerare, hvilka alla enligt den amerikanska jemnlikhetsprincipen
här i Californien anses tillhöra samma klass. Brysselmattor hölja däcket, och inbjudande soffor samt
lätta marmorbord utgör möbleringen af den emellan hytterna belägna salongen, hvars väggar
skimra af speglar och ornament. För-om maskin och pannor äro kolboxarna och besättningens
skans belägna. Hela det under detta däck varande rummet, hvars golf utgöres af fartygets botten,
är en enda ofantlig matsal, i hvars främre del köket är beläget, afskrankadt från det öfriga rummet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Sep 21 12:42:10 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eastillaha/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free