- Project Runeberg -  Ett år i Stilla hafvet. Reseminnen från Patagonien, Chili, Peru, Californien, Britiska Columbia och Oceanien /
70

(1872) [MARC] Author: Adolf Ekelöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nordostpassaden och de vestliga vindarna, hvarigenom landets läge för sjöfarten är bland de mest gynsamma
i verlden.

Landet ligger midt under den tempererade zonen, och klimatet vid kusten är bland de jemnaste
man känner i något land. Medeltemperaturen i San Francisco är under vintern + 10° och under
sommaren + 14° Cels. Is och snö förekomma aldrig, men under sommaren är likväl luften så sval,
att vanliga yllekläder dagligen bäras. Blott ett dussin dagar af året äro vid middagstiden så varma,
att man besväras deraf, men nätterna äro så svala, att de äldsta invånare på stället säga sig aldrig
hafva kunnat sofva utan filt. Klimatet är med få ord det gynnsammaste möjliga för befordrande af
så väl kroppslig som andlig verksamhet hos menniskan samt af helsa och fortsatt utveckling hos
djur och växter.

Landets berg bestå hufvudsakligen af granit och tertiär sandsten. Den förra anträffas i de
högre bergen och den sednare i dalarna. Fordom funnos här flere aktiva vulkaner och berget »Shasta»
är en af dessa. På dess topp finnes ännu en mängd varma källor, och svafvelångor uppstiga på flere
ställen i dessas närhet. På vestra sluttningen af Sierra Nevada anträffas talrika skifferbäddar så väl
som qvartsådror, och samma formation framträder äfven i andra delar af staten, men nästan öfverallt
synes på samma gång spår af guld. Det gifves knappast ett distrikt i Californien, som ej har
guldlager och de distrikt, som äro nog rika att kunna föda en befolkning af guldgräfvare, hafva en
areal af omkring 10,000 qv.-mil. Guldskörden uppgår numera till omkring 45 millioner dollars
årligen, och sedan guldet först upptäcktes i Californien, anses landets minor hafva gifvit guld för mer än
700 millioner dollars värde. Näst guldminorna vid Victoria i Australien äro Californiens de rikaste
på jorden.

Antalet guldgräfvare i hela landet uppskattas till 80,000 och bland dem många kineser.
Guldådrorna så väl som guldsanden i bankarna anses outtömliga, och det finnes hela berg af guldhaltig
qvarts, hvilka ännu icke på ett sekel torde hinna »genomvaskas». Äfven pågår guldgräfvandet allt
fortfarande med oförminskad ihärdighet, ehuru med något mera sans och system än under guldfeberns
första år. Arbetsmetoden är beroende af guldets läge. Förekommer detsamma som sand, såsom t. ex.
i Sacramentoflodens lerbankar eller i gruslagren vid foten af Sierran, så vaskas den upptagna
jorden, »the pay-dirt», i konstgjorda vattenströmmar, hvarvid leran eller gruset bortspolas, under det
guldet genom sin tyngd stannar på rännans botten och utplockas, om kornen äro stora, eller utdrages
genom amalgamering med qvicksilfver, om kornen äro små eller af det slag, som kallas »gold dust».
Guldets utdragande ur qvartsen är förenad med mera besvär. Qvartsen måste först stampas till ett
fint stoft, hvilket sedan vaskas på grofva filtar, som uppfånga guldstoftet, under det att de lättare
ämnena bortföras af vattnet. Äfven här användes slutligen amalgamering till att ytterligare befria
guldet från främmande ämnen, men i hvilket af ofvannämnda fall som helst är en riklig tillgång på
vatten nödvändig för guldgräfvaren. Utan detta hjelpmedel kan han icke företaga något, och af brist
på vatten ligga derför ännu många rika guldlager orörda, till dess någon annan lämplig metod att
taga vara på metallen uppfinnes. Guldgräfvaren ruineras också ofta, då hans vattenledningar utsina
under sommaren, hvarvid han icke blott nödgas afbryta sina arbeten, utan äfven har utsigt att
förlora sin »claim», hvilket på guldgräfvarens språk betyder det område, inom hvilket han förvärfvat sig
rättighet att arbeta. En »claim» förloras nemligen enligt californisk lag, så snart den icke oafbrutet
arbetas. Mycken uselhet råder derför i gulddistrikten, och alla knota öfver lagarna, på hvilka man
kastar skulden; men äfven dessa torde kunna uträtta föga, om de ändrades efter guldgräfvarens smak,
så länge guldgräfvandet blott anses såsom en tillfällig spekulation, eller rättare ett hazardspel, hvaruti
man kastar sig in i förhoppning att hastigt blifva rik och sedan kunna begifva sig bort igen. Några
få större bolag finnas visserligen, hvilka arbeta efter ett system och efter vissa lagar, men största
antalet guldgräfvare arbetar för sig sjelft och efter egen metod, rädda för sina grannar som för
döden. Som dessutom oupptaget minland erhålles till skänks af staten för hvem som helst, så blifver
guldgräfvarens lif ett slags nomadlif, i det han i sin feberaktiga skattgräfvareifver aldrig gifver sig ro
att arbeta på ett ställe längre, än han kan »plocka ut guldet med fingrarne», som en californier

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eastillaha/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free