Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
matronans hals och bakbenen kring hennes lif gjorde allt för att komma sin redan förut öfverbelastade
dragare att förlora jemnvigten. Sådana och andra för oss lika komiska som nya typer passerades
på vägen till det icke obetydliga salutorget, der en munter och brokig menniskomassa böljade
bland marknadsstånd och frukthögar, och en gång inne i trängseln kunde vi sjelfva icke emotstå
begäret att af de präktiga oranger, som från en af dessa sednare lyste oss i ögonen, proviantera våra
fickor med ett litet frukostförråd. Från en brun pojke, som med full hals utropade dagens nummer
af »the Hawaiian Gazette», en af Honolulus tre dagliga tidningar, köptes ett exemplar till reslektyr,
och så bar det af igen. Snart voro vi utom de stela husraderna och kunde gifva våra gångare fria
tyglar, ty man får icke rida fort inom staden. Hvilken njutning efter att hafva varit instängd i en
simmande boning så många dagar! Luften var frisk och lifgifvande samt ångade af doftet från
tusende blommor i trädgårdarna på vägens sidor. I orangelunderna böjde sig träden under tyngden af
de gyllene globerna, och bananen hängde brandgul i stora knippor under sina breda löf. Här och
der vajade en reslig kokospalm med rasslande ljud sin kronas torra blad i den lätta morgonbrisen,
de täckaste små villor skymtade fram emellan lummiga dungar af pandanus och brödfruktträd, och
ibland trädens toppar framlyste stundom från någon villa en brokig flagg, tillkännagifvande egarens
nationalitet, ty denna del af staden utåt »Nuu-anu»-vägen bebos hufvudsakligen af de europeiska och
amerikanska sändebuden på ön. Längre fram var slätten på vägens sidor genomskuren af otaliga
små kanaler, som ledde vattnet till infödingarnes kalo-plantager, eller af dammar, hvilkas egare redan
syntes med vatten och lera upp till axlarne i fullt arbete med upptagande af sin kära planta,
hvars odlande efter allt utseende måste vara förenadt med betydligt besvär. Längs stranden af en
ström stucko infödingarnes stråbetäckta hyddor fram emellan snår af banan och guava, och i vattnet
syntes en mängd infödingar af olika kön och åldrar under stoj och glam njuta sitt morgonbad, föga
oroade af vår ankomst.
Nu började landskapet antaga en mera landtlig karakter. Vägen bar uppför, och öns centralberg
reste sig högre och högre framför oss och på sidorna. Vi voro inne i »Nuu-anu»-dalen, eller
»Svala skuggan», som namnet betyder på svenska. Detta namn måste likväl hafva sitt ursprung från en
tid, då dalens botten höljdes af lika tät urskog, som de omgifvande bergens sidor nu för tiden. Ty
utom våra paraplyer, hvilka fingo göra tjenst som solskärmar, gaf oss intet skugga här, och i dalen
syntes blott några buskar samt bomullsfält och sädesodlingar, hvilka likväl sågo mycket frodiga
ut. Ett sällskap mötande kanakskor till häst, som kommo från »Pali», helsades med deras vanliga
»alóha» — min kärlek till dig — som här motsvarar vårt »goddag». De lätta ryttarinnorna besvarade
vårt »alóha» med leenden, som blottade bländhvita tandrader, hvarpå de under skratt och stoj sprängde
af vidare. Ett par af dem representerade ganska vackra typer af sin ras, och alla sutto de till häst,
som om de varit uppfödda på hästryggen. De buro alla sin lediga nationaldrägt, en vid, lång blus
af brokigt tyg, och hade ändarna af en bjert färgad långsjal, som tillika utgjorde schabrak, virade
kring benen. Detta sistnämnda plagg brukas af qvinnorna endast då de sitta till häst, hvarvid de
alltid använda karlsadel, och höjer i icke ringa mån den pittoreska effekt, som deras smärta, välformade
figurer åstadkommer, der de, vanligen i vildaste karrier, spränga fram, med sina svarta lockar
flygande kring skuldrorna.
Något längre fram syntes till höger om vägen i en cypressdunge en större byggnad i
korskyrkstil. Det var de hawaiiska konungarnes mausolé. Byggnaden är liksom en stor mängd hus
härstädes uppförd af korall, men dess yttre erbjuder intet af intresse. Framför ingången voro uppresta
tvenne »ka-hili», ett slags hawaiiskt standar, bestående af en fjäderbuske på ändan af en lång stång och
betecknande konungsligheten. Ej långt derifrån ligger drottning Emmas villa, der hon residerar under
den heta årstiden. Corps-de-logiet är en rymlig envåningsbyggnad i något slags italiensk stil och
omgifves af en vacker parkanläggning med blomsterrabatter och guldfiskdammar. Guld- och
silfverfiskar, hvilka sades vara inhemska här, hållas i stor myckenhet af så väl européer som infödda i för
ändamålet inrättade dammar och tämjas ofta liksom karpen i Europas trädgårdsdammar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
