- Project Runeberg -  Ett år i Stilla hafvet. Reseminnen från Patagonien, Chili, Peru, Californien, Britiska Columbia och Oceanien /
95

(1872) [MARC] Author: Adolf Ekelöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

djupet. Men den kyliga luften här uppe, hvaraf i synnerhet våra hästar tycktes lida, nödgade oss
snart att lemna vår upphöjda ställning samt tänka på återtåg; och återfärden till Honolulu gick
hastigare än färden derifrån. Innan solen stod i zenith, voro vi åter i den tropiska värmen, hvilken nu
kändes ganska behaglig efter kylan bland bergen.

Sedd ifrån höjderna tager sig staden obetydlig ut, men med sina hvita boningshus och
tornprydda kyrkor, infattade i en ram af hela söderns plantverld, erbjuder densamma likväl några rätt
intagande partier. Staden är utbredd öfver vestra delen af en slätt, som sträcker sig 4 à 5 mil längs
kusten samt en half till en mil inåt landet, hvarest den mötes af Konahuanui-bergens utsprång. Alla
dess större gator äro makadamiserade samt i allmänhet väl hållna, och de nyare bland dessa, såsom
t. ex. de vackra Emma- och Nuu-anu-gatorna äro verkliga mönstergator hvad deras bredd, hållning
och byggnader beträffar. En af de förnämsta bland dessa sednare är konungens palats och dernäst
guvernörens af Oahu villa, som är belägen nära norra ändan af den förstnämnda gatan. För öfrigt
är Honolulu numera så tillvuxet och förskönadt, att hvar och en, som på blott ett tiotal af år icke
sett staden, knappast skulle känna igen densamma. De förra irreguliera, af krogar och usla salustånd
omgifna hamngatorna äro planerade och förvandlade till präktiga avenyer. Planteringar äro gjorda på
alla offentliga platser, gas- och vattenledningar anlades redan år 1859. En mängd prydliga butiker
vittna om, att lyxen tilltagit i samma mån som välståndet. Staden har dessutom sex kyrkor, flere
skolor för såväl hvita som infödda, ett »sailors home», som är det största vid Stilla hafvet, museum,
teater och allahanda andra offentliga inrättningar, som karakterisera en större sjöstad. Fyra tryckerier
förse staden med tidskrifter och böcker. Af de förra utgifvas icke mindre än fem tidningar, af hvilka
två på hawaiiska språket, hvarpå redan en mängd arbeten äro författade eller reproducerade från
främmande språk, sedan detsamma blifvit ordnadt och uppsatt i grammatik, tack vare några missionärer
samt en här boende svensk, herr Fornander, som är chef för undervisningsväsendet och hvilken egnat
nära 20 år af sitt lif på studiet af de polynesiska dialekterna.

Honolulus hamn är en af de bästa vid Stilla hafvet, ehuru den icke rymmer mera än omkring
100 fartyg och dessas djupgående icke får öfverstiga 24 fot. Korallrefvet skyddar densamma emot
verkningarna af sjön och de sydliga vindarna, som inträffa under vintermånaderna och då stundom
blåsa hårdt. Under denna årstid är hamnen uppfyld af hval-skepp, som kommit hit att lossa och
rusta för nya resor, hvarunder de eljest lugna gatorna hvimla af en kosmopolitisk och upprorisk
samling sjöfolk, som utgör nämnda fartygs besättningar. Den infödda polisen går härunder tillväga med
berömvärd takt till ordningens upprätthållande och stoppar utan förskoning hvarje individ, som gör
sig skyldig till »kapú-brott», in i stadens »calabooza» eller fängelse, hvarifrån han sedan icke släppes
ut utan emot hög lösepenning.

Detta »kapú» eller »tabú», som det uttalas i södra Polynesien, och hvars betydelse hvarje
söderhafsfarare väl känner till, var ursprungligen den allmänna benämningen på ett religiöst system, som
fordom fanns på dessa öar och som, grundadt på otaliga inskränkningar och förbud, var ett medel i
höfdingarnes och presternes händer att hålla folket i undergifvenhet. Utom de styrande sjelfva var
all deras egendom »kapú», likaså alla afgudabilder, begrafningsplatser, sjukdomar, och till och med
qvinnorna voro vissa tider »kapú». Afguderiet och en del af den öfriga vidskepelsen äro nu försvunna,
men ordet »kapú» finnes qvar och synes vid allt som ej får öfverträdas eller röras. På stora plakat,
uppspikade på gathörnen, förklaras allt oljud efter kl. 9 på aftonen »kapú», alla privata trädgårdar
eller i öfrigt fridlysta marker äro »kapú», och hvarthän man vänder sig på vissa trakter, ser man
detta »kapú» framför sig, liksom en post med fäld bajonett, som på föga ceremoniöst sätt låter förstå,
att man kan vända om dit hvarifrån man kommit.

Oahus klimat är utomordentligt tempereradt i betraktande af öns läge inom tropikerna. Den
högsta kända temperatur i Honolulu har icke öfverstigit + 32° Cels. och den lägsta icke understigit
+ 10°, hvilket gifver en medeltemperatur af + 21°. Hufvudstadens belägenhet i lä om bergen gör
likväl, att den har föga eller ingen känning af passadens uppfriskande närvaro, utom då en fläkt deraf
tillfälligtvis tränger ned genom Nuu-anu-dalen. Men klimatet är så jemnt och underkastadt så få

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eastillaha/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free