Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
infödingarne, hvilka hyste en vidskeplig fruktan för alla besök i det inre af ön, der Pelé, den förskräckliga
herskarinnan öfver vulkanerna »Mauna Loá» och »Mauna Kéa», troddes hålla vakt. Legender berätta,
huru hon stundom med strömmar af eld jagat på flykten de djerfva äfventyrare, som vågat sig in på
hennes område. Men på 1820-talet började infödingarne lära sig inse värdet af dessa djurs hudar,
och låtande fördomarna vika för vinningslystnaden satte de efter boskapen i bergen. Rädda för djuren
och ovana vid arbetet hade de likväl föga framgång i sin jagt, och det var ej förr, än en mängd
spanska jägare från Californien anländt till ön, som slagtandet tog fart. På snabba indianska hästar
svängde dessa grannt utstyrda hjeltar sina lazos öfver de behornade djurens hufvuden ända upp på
de brinnande bergens sidor och läto de tysta skogarna genljuda af rop, som kunde hafva skrämt
sjelfva Pelé på flykten. Jagten antog snart stora dimensioner, och Hilo, en by på kusten, blef
centralstation för såväl de spanska jägarne som för en mängd andra hvita, som från de öfriga öarna anländt
hit för att deltaga i fångsten. Denna nya näringsgren skulle emellertid icke länge blifva obekant för
regeringen i Honolulu, och omkring år 1835 lät Kamehameha III, som då ännu var ung, lägga
embargo på all boskapen, fröjdande sig åt idéen att sjelf få behålla en af de två silfverdollars, som
hvarje hud inbragte i marknaden. Då började det egentliga utrotningskriget, och utan tanke på
framtiden nedlades under tre år endast på Hawaii, en ö af något mer än 4,000 qvadratmils area, icke
mindre än 18,000 oxar. När hjordarna sålunda voro nästan utrotade, lade slutligen den vise regenten
ett kraftigt kapú på de få öfverlefvande, hvilket sedan blifvit förvandladt till ett slags jagtstadga.
Massakern utsträckte sig äfven till getterna, och på ett år såldes 3,000 af dessas skinn för en quartila
eller omkring 90 öre svenskt stycket till köpmän i Honolulu.
En mängd vild boskap ströfvar ännu omkring i bergen både på Hawaii och Oahu, men dessa
hafva alla sina egare och äro märkta liksom boskapen på Sydamerikas pampas. Genom jagten indrogs
emellertid en mängd hvita i landet, hvilken omständighet hade ett icke obetydligt inflytande på dess
utvecklingshistoria.
Efter Kamehameha I, som dog år 1819, blef Kamehameha II konung. Under hans regering
kommo de första missionärerne hit, och den första kyrkan bygdes på Oahu. År 1822 anlände den
första tryckpressen till Honolulu, vid hvilkens invigning konungen sjelf utdrog första arket. Året derpå
företog Kamehameha med sin gemål en resa till England, hvarest båda dogo af messlingen år 1824.
Och nu kom den nyss omnämde Kamehameha III på tronen. Ehuru inbördes oroligheter ännu
pågingo och tygellösa utländingar ofta gåfvo regeringen stora bekymmer, uträttades mycket godt äfven
af denne regent. De första tidningar trycktes på hawaiiska språket, skolor anlades och kristendomen
spriddes öfver alla öarna. En mr Richards anlade ett institut, hvarest höfdingarne, som nu voro
guvernörer på de olika öarna, fingo studera politisk ekonomi. År 1839 utkom bibeln på landets språk,
och år 1840 fingo öarna sin första konstitution. År 1843 hade regeringen att utstå en mängd obehag
genom tvister, som afund och nationalhat alstrat emellan här boende européer och amerikanare. Förenta
staterna hade nyss erkänt öarnas oberoende, då befälhafvaren för engelska flottan på stationen, lord
George Paulet, af skäl som sedermera förklarades hafva varit grundade på ett misstag, tog öarna i
besittning för Englands räkning och hissade engelska flaggan på Punchbowl-Hill. Följande år 1844
återstäldes likväl öarna genom amiral Thomas på fregatten Dublin, då deras sjelfständighet äfven
erkändes af Europas stater samt stäldes under protektorat af England, Frankrike och Förenta
staterna, hvilka länder sedan dess städse hållit en s. k. commissioner derstädes.
År 1854 dog Kamehameha III och efterträddes af Kamehameha IV, som år 1856 gifte
sig med Emma Rook, dotter till en i Honolulu bosatt engelsman och en syster till Kamehameha III.
Kamehameha IV införde civillag och tullstadga samt anses såsom öarnas bäste och mest intelligente
regent. Han dog dock hastigt år 1863 samt efterträddes af den nu regerande konungen, Kamehameha
V, förr Prins Lot, hvilken då nyss var hemkommen från en resa i Förenta staterna.
Hans majestät vistades under vårt besök i Oahu på Molokai, den närmast ostvart om Oahu
liggande ön, hvars uppodlande han lär omfatta med stort intresse. Han säges äfven vara en stor
landtbrukare och nedlåter sig stundom att sjelf mjölka sina kor. För öfrigt har han rykte om sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
