- Project Runeberg -  Ett år i Stilla hafvet. Reseminnen från Patagonien, Chili, Peru, Californien, Britiska Columbia och Oceanien /
102

(1872) [MARC] Author: Adolf Ekelöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Honolulu skötas af infödda. En sådan redigerar en af stadens största tidningar, och arbetspersonalen
i stadens tryckerier består nästan uteslutande af kanaker. Många skolor förestås af sådana, och flere
äro prester, icke blott på dessa öar, utan öfver hela Stilla hafvet. Äfven finnes det knappast ett
hvalskepp bland alla, som årligen besöka öarna, hvilket icke har en eller flere kanaker ombord, der
de förvärfvat gynnsamma vitsord om sig såsom pålitliga och goda sjömän och i synnerhet såsom
skickliga båtroddare och harpunerare. Dessutom lider hawaiiern aldrig såsom söderns öboar af
hemsjuka, och derför är han också en stor resenär. Öfverallt i Stilla hafvet, på skepp, i hamnarna och
på plantagerna, anträffar man hawaiier, skötande allahanda befattningar, och flere af Honolulus egna
skepp äro helt och hållet bemannade med infödingar.

Oaktadt alla dessa framsteg, som civilisationen gjort på öarna, så kan man likväl ännu lätt
spåra en mängd gamla qvarlefvor från förra tiders seder och bruk. Så bygga de t. ex. ännu sina
canoer alldeles som de gjorde för 100 år sedan och sköta dem troligen äfven lika väl nu som då.
Dessa canoer, som skilja sig betydligt ifrån dem, som vi beskrifvit på Vancouvers ö, äro alla försedda
med utriggare på ena sidan för att hindra dem från kantring, ty farkostens bredd är så liten i
förhållande till dess höjd, att den ej ens skulle kunna stå för sig sjelf på vattnet utan detta appendix
och ännu mycket mindre under segel. Denna utriggare består af en på vattnet flytande och i dess
främre ända något upphöjd spira, surrad under ändarna af tvenne andra, från canoen horisontelt
utgående och tvärs öfver dess relingar fästade spiror, så att den ligger parallelt med canoen och på
samma gång liksom en flöte stöder denna på vattnet. Sjelfva farkosten, hvilken är gjord af ett enda
trästycke, har en lös reling, som är fastsydd till sidan och stäfvarne medelst små och mycket väl
pålagda bändslar af bast, samt hvilken springer upp i för och akter liksom tån på en kinesisk damtoffel.
I ändarna har farkosten vanligen ett slags back och skans, och roddarne sitta i dess botten. Pagajer
— ett slags spadar — ersätta på en gång roder och åror, och till segel användes en trekantig lapp,
som litsas till en böjlig bambu-stam.

Infödingarne handtera dessa canoer med en beundransvärd säkerhet och gå ofta rätt igenom
korallrefvets bränning med dem. Skulle en kantring inträffa, så är det icke värre härmed, än att de
med utriggarens tillhjelp resa farkosten rätt igen, utan att sjelfva låta genera sig af badet, som
knappast väter deras oljiga skinn. De företaga ofta längre resor längs kusten eller emellan öarna, men
gå likväl då helst i flottor. Det är en rätt underlig syn att se en sådan eskader af ända till ett
par dussin canoer, alla med sina utriggare i lovart, med segel och pagajer arbeta sig fram emellan
det oftast upprörda sundet emellan Oahu och Molokai.

I äldre tider, då öarnas talrika höfdingar lågo i ständig fejd med hvarandra, bygdes ett annat
slags canoer, uteslutande afsedda för krigsbruk. Dessa krigscanoer voro stundom ända till 100 fot
långa och oftast dubbla, så att två och två voro förenade till en farkost genom ett slags däck, hvilket
då kunde rymma ett stort antal krigare. På samma gång som afgudabilderna brändes, förstördes
likväl äfven all gammal krigsredskap och deribland dessa canoer, af hvilka för närvarande endast tvenne
exemplar lära finnas, det ena i Honolulu och det andra i — British museum i London. Stycken af
sådana hafva likväl för icke längesedan blifvit uppgräfda på Hawaii, på ställen der höfdingar fordom
begrafdes, hvilket tyckes antyda, att Hawaiis gamla krigare läto liksom fordom Nordens vikingar
begrafva sig med sina skepp.

Det skulle vara svårt att af de inföddas bostäder i dag sluta till, huru dessa varit konstruerade
förr i tiden. Åtminstone variera de, som man ser i och omkring Honolulu, så mycket i afseende på
form, storlek och öfriga egenskaper, att det vore omöjligt döma deraf till hvad som egentligen
skulle kunna kallas hawaiisk bygnadsstil. Många bygga ordentliga hus af trä, korall eller adobe, och
en del upphöjer sina bostäder på pålar, liksom man gör det i Indien och i trakten af Guayaquil,
under det andra åter nöja sig med blott ett tak på fyra stolpar samt en flyttbar vägg af qvistar och
blad, hvilken placeras der den för tillfället kan bäst behöfvas. Alla större hus hafva merendels sin
veranda, och oftast är denna försedd med gardiner eller skärmar af tyg eller flätverk emot solen.
Rummets eller rummens inre i medel-klassernas bostäder erbjuda likväl inga andra beqvämligheter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eastillaha/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free