- Project Runeberg -  Ett år i Stilla hafvet. Reseminnen från Patagonien, Chili, Peru, Californien, Britiska Columbia och Oceanien /
111

(1872) [MARC] Author: Adolf Ekelöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åsamkat sig en respektabel räkning på Honolulus danshus, så infann sig H. M. Kamehameha III i egen
person der för att göra upp med värden.

Hardys ankomst jemte seglingen bland öarna, af hvilka den ena efter den andra nu
började dyka upp vid horisonten, hade emellertid brutit de förra dagarnas enformighet ombord. På
eftermiddagen samma dag som Tikahawa lemnades ur sigte passerade vi helt nära intill en ganska stor
lagunö, hvilken efter alla beräkningar måste hafva varit ön »Cecil» eller den på Vincendon
Dumoulins kort benämnda »Vesper»-ön, ehuru dess läge var betydligt olika emot våra beräkningar. Der
syntes utom några täta palmdungar en mängd andra trädslag, hvaribland en del torde hafva varit
brödfruktträd, hvilka på afstånd sedda likna våra lönnar. Deremot syntes hvarken infödingar eller
canoer.

Många af dessa lagun-öar äro befolkade, ehuru invånarnes antal icke är stort på någon af
dem. Några uppehålla till och med blott en enda familj. Dessa infödingar likna dem på Tahiti samt
tala ett språk, som dessa sednare förstå. Infödingarne på de sydostligast belägna grupperna, af hvilka
blott föga är kändt, hafva dock dåligt rykte om sig såsom kanibaler, och derför undviker äfven
sjömannen helst att behöfva anlita deras gästfrihet.

För omkring tjugo år sedan började missionärer från Tahiti att besöka »lä-öarna», bland hvilka
Tikahawa och Vliegen-ön m. fl. äro de vestligaste, samt blefvo vänligt bemötta af infödingarne. En
del af dessa är nu kristen och har, antagligen genom sina lärares politiska inflytande, underkastat
sig drottning Pomare af Tahiti, med hvilken ö de från everldliga tider underhållit kommunikation
genom sina canoer.

Korall-öarna besökas städse af perlfiskare, som komma i små skonare med fem till sex mans
besättning. Länge var en viss Marenhaut, holländare till börden och f. d. fransk konsul på Tahiti,
den ende privilegierade spekulanten inom denna affärsgren, och det berättas, att han på ett år skulle
hafva sändt till Frankrike perlor till ett värde af 50,000 dollars. Numera drifva dock skonarnes egare
oftast perlfisket på egen hand. Perlmusslorna anträffas i lagunerna och på refven, och för ett halft
dussin spikar om dagen eller mindre äro infödingarne outtröttliga att dyka efter sådana.

En betydlig qvantitet kokosolja produceras dessutom på åtskilliga af dessa öar, och i
synnerhet på några af de obefolkade, hvilka hafva en ofantlig rikedom på palmer och hvarest de icke
hopsamlade nötterna, som under årens lopp hafva blåst ned, hölja marken i otaliga massor. Två
eller tre män, utrustade med nödiga apparater till oljans utpressande, lära under loppet af ett par
veckor kunna samla olja nog för att dermed fylla en af infödingarnes stora, sjögående canoer, hvilka
kunna taga en last af två till tre tons vigt. Kokosoljan beredes på många ställen i Söderhafvet och
utgör en vigtig exportartikel för dessa öar. En betydlig qvantitet deraf transporteras årligen från
Sällskaps-öarna till Sidney, hvarifrån den exporteras vidare. Den brukas med fördel till lampor och i
maskiner, är mycket billigare än spermaceti och i alla utseenden bättre än vanlig hval-olja. För
transporten »buteljeras» oljan på tjocka bambu-stammar af sex till åtta fots längd, hvilka sålunda
fylda äfven representera skiljemyntet på många öar.

På aftonen hade vinden åter bedarrat. Med nästan slappa dukar gled Alert sakta förbi den
gröna ön, hvarifrån vinden tillförde oss de herrligaste vällukter, och emellan trädstammarna skymtade
den stilla, blå lagunen fram, när någon högre sjö ibland lyfte oss högt nog att tillåta en utsigt öfver
den skyhöga strandbränningen, som nästan tycktes skölja det låga landet.

Vid solnedgången var »Cecil-ön» ur sigte, och Alert låg i stiltje. Ett tjockt regnmoln hade
under eftermiddagens lopp långsamt rest sig i norr, och dess kant hade nu uppnått zenith. Ehuru
ej en tillstymmelse till regn eller vind ännu kunde skönjas, hade dock korvettens märssegel blifvit
bergade, ty ehuru dessa svarta molnväggar inom tropiken i vanliga fall betyda intet eller på sin höjd
blott några timmars slagregn, så händer det dock stundom, att de öfverraska med byar af sådan
natur, att man kan vara lycklig, om man i någon mån förberedt sig på deras emottagande, i
synnerhet när skeppet ligger still eller ej har nog fart att styra. Vid detta tillfälle öfverraskades vi dock
ej af någon by, men så mycket mer vid skådespelet af 10 till 12 ståtliga skydrag, som nästan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:39:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eastillaha/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free