- Project Runeberg -  Ett år i Stilla hafvet. Reseminnen från Patagonien, Chili, Peru, Californien, Britiska Columbia och Oceanien /
147

(1872) [MARC] Author: Adolf Ekelöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

IX.



Innehåll: Politiska förhållanden. Gamla Mendozas ruiner. Señor Villanuevas frukost. Ridparti. En landsman i Mendoza.
Chotos. Afresa från Mendoza. Zambezente. Lujan. Mr Gibbs estancia. Åter bland bergen. Oväder i Cordilleran.
Guardia de las Pomas. En »tam» indian. Inklämd tropa. Bestigande af Mal Paso. Passerande af Östra Portillo.
Storartadt sceneri. Nedstigande till »la Olla». Vestra Portillo. Nedstigande från Cordilleran. Chilensk natur. Ankomst till
Santiago. Återkomst till Valparaiso. Afsegling från Stilla-hafs-stationen.


Jag vill ej söka skildra det nöje vi erforo, då vi åter befunno oss på breda, folkrika gator,
upplysta af gas, och ännu mindre huru det kändes att komma in uti ett godt hotell samt att efter
ett uppfriskande bad få göra en välbehöflig toalett. Åter presentabla utträdde vi i hotellets rymliga
och luftiga »patio», hvarest vår välvillige värd — en fransman — gjort sitt bästa för att med en riklig
soupé, enligt landets matsedel, tillfredsställa vår verkligen förfärande aptit. Under måltidens lopp
hade åtskilliga gäster tillströmmat och bland dessa några guldsmidda officerare utaf guvernörens stab,
hvilka på ett vänligt och förekommande sätt erbjödo sig att blifva våra värdar och följeslagare under
vår vistelse här, och då vi efter måltiden gingo i deras sällskap ut för att på den öppna verandan
röka en »puro» och beskåda lifvet på gatorna, blefvo vi ofördröjligen initierade i ortens politiska
förhållanden, — det första hvarom en spanjor gerna talar med en ny bekantskap — och huru en
uppresning af »los colorados» (de röda) väntades hvarje dag, hvarför guvernören, som för närvarande lefde
på ett slags krigsfot, ej kunde herbergera oss i sitt hus, hvilket han eljest skulle hafva önskat. Dessa
i Platastaterna ständigt pågående fiendtligheter emellan »blancos» och »colorados» äro allt för väl
kända äfven hos oss, att vi här skulle behöfva yttra oss derom vidare, än att denna revolutionära
rörelse här i vestern är lika mycket spridd som vid Platafloden, men att dess utbrott, om de äfven
leda till samma resultat, nemligen fortsatt missbelåtenhet å ömse sidor, likväl till sina yttringar äro
skilda så till vida, att, då man i Buenos Ayres söker hålla sinnena lugna genom häktningar och
möjligen en och annan gång repet, man här deremot föredrager den vida mera ridderliga metoden att
afgöra tvisterna med vapen i hand. En sådan liten batalj, der hvartdera partiet knappt representerades
af mer än några få hundra beväpnade män, hade äfven nyligen egt rum ej långt från Mendoza,
och man trodde sig smickra oss, hvars rätta nationaliter de ännu ej kommit underfund med, genom
att berätta, det segren vanns af guvernörens trupper till följd af den eldiga stridslust, som upptändes
hos dessa vid ljudet af Chilis mest populära samacueca, som af musikkåren spelades upp vid tillfället.

Högre nöje än allt annat gåfvo dock de beqväma bäddar, som i hotellet erbjödos våra trötta
kroppar, och det var med synnerligt välbehag, som vi efter slutadt språkande på verandan bröto upp
för att uppsöka vårt rum med dess inbjudande stålsängar.

Knappt hade likväl solen följande morgon börjat sticka in emellan de halföppna jalusierna,
förr än vi väcktes af en allt för väl känd musik. Det var dessa blodsugare till mosquitos, hvilka nu
som bäst höllo på med att anfalla oss. Derför, med den kännedom vi förut egde om egenskaperna
hos dessa infernaliska odjur, dröjde vi ej länge att lemna dem i obestridt herravälde af rummet.
Utanför dettas dörr låg hotellets trädgård, hvarest sorlet af rinnande vatten, som från en ränna
störtade ned i en murad basäng, skuggad af ett lummigt fikonträd, inbjöd till bad. Efter en hastig
toalett och en lätt frukost på drufvor och fikon ur trädgården beslöto vi att begagna oss af den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eastillaha/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free